Congratulations and celebrations
Jo, som sagt. Hanna och jag åkte ju för att fira Malin i lördags. Det var i vanlig ordning kulkulkulkulkul. Malin bjöd på jättesmaskiga muffins, eller fluffins som de hette. Det var jättestora chokladmuffins med nutella och marschmallowfluff, müms.
Efter det spelade vi lite eyetoy, det är jätteroligt men att säga att man fått träningsvärk av att spela tv-spel låter ju som 'hej, jag är totalt otränad'. Kul i alla fall. Därefter hoppade vi mot Chinarestaurangen (ja, vi gick omkring och knäppte 'hos Stina-hopp' runt hela Hofors innan vi kom fram. Bland annat hoppade vi vid bankomaten och vid Hagaskolan. Väl framme åt vi en massa smaskigt och lyssnade på en människa som ägnade sig åt ett barnförbjudet telefonsamtal på engelska. Seriöst, helt störd. Hon var aspackad och när de skulle gå stannade hon och drog upp hela sin livshistoria för oss. Vi hade ganska kul åt det när vi gick hem sen i alla fall.
Tillbaka hos Malin blev det först lite Buzz (som Malin ALLTID vinner) och sedan Disney-trivial. Jag kan inte säga att jag kan briljera på det, det är så många filmer jag inte har sett, men det är roligt i alla fall. Efter att ha spelat två gånger tittade vi på Robin Hood. Jag älskar den filmen, den är så otroligt klipsk och välgjord. När Malin ska gifta sig med honom kanske jag kan få vara tärna eller något ^^
Vi låg och pratade till halv sju och snarkade sedan till halv ett. Då gick vi ut och knäppte lite mer hoppkort. Det var roligt ända tills Hanna ramlade bakåt och slog huvudet i en sten. Då tog vi det lite lugnt och spelade Göteborgsvarvet istället. Det är som Monopol fast i Göteborg. Jag vann. Jag vann. Jag vann. Jag ägde ut dem totalt. Efter fyra timmar hade jag gjort Malin bankrutt och Hanna mycket fattigare än hon tidigare var och efter sålda investeringar ägde jag ungefär fem miljoner. Kul spel.
Jag hade jätteroligt hela helgen, jag älskar er <333
Hopphopp
Efter det spelade vi lite eyetoy, det är jätteroligt men att säga att man fått träningsvärk av att spela tv-spel låter ju som 'hej, jag är totalt otränad'. Kul i alla fall. Därefter hoppade vi mot Chinarestaurangen (ja, vi gick omkring och knäppte 'hos Stina-hopp' runt hela Hofors innan vi kom fram. Bland annat hoppade vi vid bankomaten och vid Hagaskolan. Väl framme åt vi en massa smaskigt och lyssnade på en människa som ägnade sig åt ett barnförbjudet telefonsamtal på engelska. Seriöst, helt störd. Hon var aspackad och när de skulle gå stannade hon och drog upp hela sin livshistoria för oss. Vi hade ganska kul åt det när vi gick hem sen i alla fall.
Tillbaka hos Malin blev det först lite Buzz (som Malin ALLTID vinner) och sedan Disney-trivial. Jag kan inte säga att jag kan briljera på det, det är så många filmer jag inte har sett, men det är roligt i alla fall. Efter att ha spelat två gånger tittade vi på Robin Hood. Jag älskar den filmen, den är så otroligt klipsk och välgjord. När Malin ska gifta sig med honom kanske jag kan få vara tärna eller något ^^
Vi låg och pratade till halv sju och snarkade sedan till halv ett. Då gick vi ut och knäppte lite mer hoppkort. Det var roligt ända tills Hanna ramlade bakåt och slog huvudet i en sten. Då tog vi det lite lugnt och spelade Göteborgsvarvet istället. Det är som Monopol fast i Göteborg. Jag vann. Jag vann. Jag vann. Jag ägde ut dem totalt. Efter fyra timmar hade jag gjort Malin bankrutt och Hanna mycket fattigare än hon tidigare var och efter sålda investeringar ägde jag ungefär fem miljoner. Kul spel.
Jag hade jätteroligt hela helgen, jag älskar er <333
Hopphopp
when the day is done
HAHAHAH. Igår. Det var helt sjukt. Min gode vän Malin och jag var till Gammelgårn i Torsåker och dansade skotsk dans. Torsåkers Folkmusikfest minsann. Det blev så bara. Malin och jag satt och MSN-pratade och fick för oss att vi skulle åka till Torsåker och kolla läget. Jag cyklade och mötte henne i Fagersta och sedan cyklade vi till Gammelgårn. Där hittade vi Bells och Karro och Hannasol, för övrigt de enda som var där ungefär. Det var verkligen röj. Bells och Karro lyckades lura dit en människa från Stockholm också, Love hette han visst. Som sagt, vi dansade skotsk dans Malin och jag, den hette visst Canadian Bardance. Det var kul, vi var så begåvade på det. Alla andra dansade in i oss så vi fortsatte träna lite utanför ringen. Då gick det bättre. Någon som vill ha en lektion i kanadensisk bardans? Sedan satt vi mest och snackade skit, dansade lite mer vals, snackade lite mer skit, fikade (yo, de sålde minsann fika där) och hade allmänt trevligt. Charmiga människor. Det var otrevligt mörkt att cykla hem sen, halv ett ungefär. Jag har fortfarande inget cykellyse ju. Malin hade lyse, mend et var inte till någon större nytta. Vi kom hem i alla fall och mina fötter var halvt förfrusna, det blev till att stoppa dem i fotvärmarkudden.
Nu ska jag snartsnartsnart åka hem till Malin. Hanna och jag ska fira henne lite eftersom hon har fyllt år. Myys
Nu ska jag snartsnartsnart åka hem till Malin. Hanna och jag ska fira henne lite eftersom hon har fyllt år. Myys
I could waste time trying to figure it out
Återigen en sammanfattning av tre dagar. Fy mig. Jag bloggar för sällan. Baah.
Onsdagen var ganska trist till att börja med. Jag installerade The Sims 2 på min dator och satt och lodade mig med det hela dagen. Sedan fortsatte jag att tröka framför datorn. Pratade med Helena på MSN. Hon satt också och trökade. Det slutade med att vi spontancyklade till Torsåker. Där träffade vi Hannasol vid en mack. Vi trampade lite och hamnade vid en lekpark där det fanns en massa snuskgrodor. Sedan spontancyklade vi till Malmjärn. Klockan var väl sisådär halv elva. Det var mörkt och svårt att se. Jättemysig trolldimma på alla åkrar. Hanna hade en lampa på sin cykel som var kopplad till hjulet, det var lite fiffigt. Den lät jättesött. När vi kom fram fick Hanna för sig att bada, sedan kom hon inte i sina übertajta byxor så hon fick cykla hem utan. Det såg lite kallt ut. Klockan var ganska exakt tolv när jag helt ensam skulle cykla förbi kyrkan med tillhörande kyrkogård. Helvete vad rädd jag var då och hela vägen hem också för den delen. Jag drog på min mobil-mp3 på högsta volym så att jag kunde tänka på annat än alla spöken och djur som förväntades stå ute på åkrarna. Jobbigt var det också. Två mils spontancyklande satte sina spår.
Igår gjorde jag ingenting men idag har jag ägnat mig åt seriös shopping. Mammsi skulle till någon läkare med sitt ögonfel imorse så vi var i Gävle redan före tio. Det betydde att jag fick traska omking i en kvart innan affärerna öppnade. Gävlebesöket resulterade i alla fall i en svart långärmad tröja med smala röda ränder, en grön t-shirt med smala svarta ränder, en rutig skjortsak och en brun skjortsak med röda och gula stjärnor. Mmmh. Därefter brakade vi in i Valbo en sväng. Där inhandlades ett vitt block med dödskallar samt en grön/blå/vit-randig pikéaktig tröja.
Just nu sitter jag och funderar på om det kan tänkas hända någonting här ute i busken bland älgarna.
Onsdagen var ganska trist till att börja med. Jag installerade The Sims 2 på min dator och satt och lodade mig med det hela dagen. Sedan fortsatte jag att tröka framför datorn. Pratade med Helena på MSN. Hon satt också och trökade. Det slutade med att vi spontancyklade till Torsåker. Där träffade vi Hannasol vid en mack. Vi trampade lite och hamnade vid en lekpark där det fanns en massa snuskgrodor. Sedan spontancyklade vi till Malmjärn. Klockan var väl sisådär halv elva. Det var mörkt och svårt att se. Jättemysig trolldimma på alla åkrar. Hanna hade en lampa på sin cykel som var kopplad till hjulet, det var lite fiffigt. Den lät jättesött. När vi kom fram fick Hanna för sig att bada, sedan kom hon inte i sina übertajta byxor så hon fick cykla hem utan. Det såg lite kallt ut. Klockan var ganska exakt tolv när jag helt ensam skulle cykla förbi kyrkan med tillhörande kyrkogård. Helvete vad rädd jag var då och hela vägen hem också för den delen. Jag drog på min mobil-mp3 på högsta volym så att jag kunde tänka på annat än alla spöken och djur som förväntades stå ute på åkrarna. Jobbigt var det också. Två mils spontancyklande satte sina spår.
Igår gjorde jag ingenting men idag har jag ägnat mig åt seriös shopping. Mammsi skulle till någon läkare med sitt ögonfel imorse så vi var i Gävle redan före tio. Det betydde att jag fick traska omking i en kvart innan affärerna öppnade. Gävlebesöket resulterade i alla fall i en svart långärmad tröja med smala röda ränder, en grön t-shirt med smala svarta ränder, en rutig skjortsak och en brun skjortsak med röda och gula stjärnor. Mmmh. Därefter brakade vi in i Valbo en sväng. Där inhandlades ett vitt block med dödskallar samt en grön/blå/vit-randig pikéaktig tröja.
Just nu sitter jag och funderar på om det kan tänkas hända någonting här ute i busken bland älgarna.
what comes up goes down
Okej people. Förlåt att jag är så sparsam med bloggandet. Har varken tid (tro det eller ej), ork eller egentlig lust att blogga för tillfället.
I lördags kväll var det, efter en dag enbart bestående av hemmatrök, mopperace till Torsåker för film hos Löks med en massa skoj people. Sooooofie och jag åkte tillsammans. Nice och slippa åka själv. Vi såg ondskan. Den är bra. Tur att man hade sett den förut för alla snackade genom hela filmen så att man hörde inget. Bells satt hela tiden och tystade folk och sa att 'det här är det bästa ju'. Efter filmen packade vi in oss i lite bilar och åkte till malmjärn. Där var det allmänt dött men vi gjorde lite limbo och Bells och jag byggde sandslott. Sedan åkte vi runt på vägar som inte fanns och hamnade tillslut vid macken där Helena knäppte hoppkort á la 'hos Stina'. Sedan moppe hem och kallt så in i helvete var det.
På söndagen fyllde farbror Kurt lite år så vi firade honom kungligt. Som tack för det fick jag en massa tårta och andra trevligheter. Mille sötsötsöt var där. Hade inte sett honom sen förra sommaren, man kan ju säga att han hade växt en del. Värsta lilla linslusen var han i alla fall. Tihi. Sedan ringde Löks och tyckte att jag skulle komma till Torsåker. Det blev bada i Malmjärn, världens mest puckade sjö. Man blir knappt blöt i den. Det var en massa härlans i alla fall (tack för superuttrycket Helena).
Måndag. Klippa gräs. Mamms har fått en fixidé att det ska motioneras en timme varje dag och att man efter utförd träning ska lägga tio kronor (fem för mig) i en burk. Detta ska då praktiskt taget bli en gratis utlandssemester nästa år som belöning. Tror inte att det kommer att hålla men visst, vi kör på det. Jag traskade runt på vår 1500 kvadratmeter stora gräsmatta med vår självgående gräsklippare. Rätt nice att bara behöva traska med faktiskt. Efter utförd motion betalade jag mina fem kronor och sedan åkte jag till Hanna. Mellanlandade dock på moppeaffärn (för vilken gång i ordningen?) för att de skulle kunna sätta i någon kabel så att min elstart skulle funka igen. Kul. Det visade ju sig att det var batteriet det var fel på (för vilken gång i ordningen?) och att det skulle ta en timme att ladda upp det. Hanna fick komma och hämta mig och sedan skjutsa tillbaka mig efter en timme. Då funkade elstarten. Nice tänkte jag och så åkte vi till Hanssons och fikade. Glass och cola, trevligt. Hur många tror att jag hade elstart när vi skulle åka hem sen då? Fan heller. Den funkade ju i alla fall en gång då. Härliga tider. Det blir till att fortsätta kicka tills moppemänniskan kommer tillbaka från semestern. Jag älskar min moped ibland. Väl hemma (hos Hanna alltså) skulle vi kolla film. Då SMS:ade Helena och tyckte att jag skulle komma till Torsåker. Hanna ville följa med så vi åkte dit och kollade på Gilbert Grape. Den var jättebra. Helt sorglig, men fin.
Idag var det resa till brors som gällde. Vi skulle fira söt-Bella som fyllde 2 år för en månad sedan. Tihi, hon pratar hela tiden nu. Säger en massa intressanta saker. Kul. Det blev lite fika och lite allmänt trevligt sällskap. På vägen hem stannade i på Gästis och köpte pizza och sedan bratakde vi hem och checkade Midsomer Murders. Jag hänger inte med alls, men jag gillar det ändå.
Sedan finns det ju lite bilder dårå
När Stockholm kysser mig på kinden
Onsdag 18/7
Jomenvisst. Till den kungliga huvudstaden bar det av för tre dagars flanerande bland det trevliga storstadsfolket. Jag fick den stora äran att köra lite bil på vägen dit. Till strax före Uppsala någonstans. Jag tycker inte om att köra där jag inte hittar, och det är inte så lätt att byta chaufför efter motorvägen. Hotellet vi huserade på var Scandic i Sollentuna. 15 minuter på pendel från t-centralen. Alla tiders. Det enda lilla negativa, som ändå var väldigt positivt, var att det låg alldeles bredvid tågstationen. Det dundrade förbi rälsbussar stup i sekunden. Det var så att väggarna skallrade. Denna dag hamnade vi, efter lite pendlande och tunnelbaneåkande, på naturhistoriska riksmuseet. Det är ett nice place tycker jag. Jag gillar museer. Efter lite omkringtraskande där såg vi filmen "Deep Sea" på Cosmonova. Galet koolt det är. Vi hade ju kunnat haffa en bättre film, men men. Det är häftigt i alla fall. Därefter blev det tunnelbana till gamla stan där vi traskade omkring och letade restaurang. Hittade en mysig en som hette Slingerbulten. Vad är en slingerbult? Efter restaurangbesöket gick vi lite vilse, men det gör inget för hur man än går så hamnar man vid slottet. Därifrån hittade vi och pendlade oss tillbaka till hotellet.
Torsdag 19/7
Vakna, duscha, käka hotellfrukost. Sämre kan en dag börja. Efter detta lilla äventyr guidade jag mina parenteser till kajen på Strandvägen. Det är så att studieresor kan föra med sig vissa fördelar. Kartan visade nämligen att Strandvägen låg alldeles nedanför Dramaten, och till Dramaten knatade Hanna och jag många gånger när vi var i Stockholm med skolan. Jag kom ihåg vägen. Duktig idiot. Från Strandvägen åkte vi båt till Vaxholm. Skärgård <333. De hade en jättesöt flytande Statoilmack som jag blev helt kär i. Vi spenderade tre timmar i Vaxholm, något som bland annat inkluderade en hamnburgare (helt seriöst, det stod så), en glass, en massa hallon, sittande på en kaj, fotograferande, och allmänt myyys. På väg tillbaka sedan fanns det inga sittplatser inne i båten så vi hamnade ute på däck. Det blåste som satan, så då om inte förr vann jag frisyr-VM. Medvindsfrilla is the shit. Luggen började i nacken. Back in Stockholm irrade vi omkring ett bra tag och letade bra restaurang i acceptabel prisklass. Vi hann med att gå vilse ett par gånger innan vi tillslut hamnade på en thairestaurang. Jag hade aldrig ätit thailändskt förut, men det var väl inte precis någon fullpoängare. Sedan pendel till hotell där jag lyssnade på tåg ett tag och sedan snarkade.
Fredag 20/7 GRATTIS MALIN
Dag tre började med ett besök i Stadshuset. Shit vad häftigt det var. Mina framtidsplaner består i att jag ska bli Nobelpristagare eller allmänt inbjuden på Nobelfesten. Jag kände att jag hörde hemma där. Jag har stått i Blå Hallen. Jag har knatat uppför den berömda trappan, jag har stått och begrundat konstverken i Gyllene Salen, jag är så kool. Sedan stod vi och trökköade i en timme för att få knata upp i stadshustornet, men det var värt varenda minut. Man såg hela Stockholm. Det var jättejobbigt att gå ner för det var inte trappor längst upp utan mer backe i knasig labyrintform. Sedan blev det kinamat på Kungshallen. På vägen dit höll jag på att krocka med en nunna. Kul. Därefter blev det lite seriös shopping. En ny handväska ty den gamla har tatt slut, en gul tröja från Zara (var bara tvungen att handla där för att få en påse med mitt namn på), en tjocktröja för att jag hade för lite kläder och misstänkte att jag skulle frysa på stadion, ett par örhängen och en cd-skiva (Martina McBride - Waking up laughing). Stadion skrev jag ja. Rod Stewart var det ju. Målet med resan, dock inte för mig. Jag kände mig mer medsläpad och malplacerad. Vi satt aslångt bak så jag var inte piskad att verka intresserad. Jag ljuger dock om jag säger att det var så tråkigt som jag föreställt mig. En konsert är alltid en konsert. Den har stämning, den har känsla och man blir ofrivilligt medryckt. Även om det är gubbrock mer passande pappas åldersgrupp (de som har lyssnat på honom sedan han började karriären för sjuhundra år sedan), gör han mest covers så ett par bra låtar fanns det. Bland annat Bonnie Tylers It's a Heartace och I am Sailing som jag inte vet vem som har gjort. Klockan elva hade han låtit färdigt så att vi fick åka hem. Halv tre var vi hemma. Tröttsamt liv
Jomenvisst. Till den kungliga huvudstaden bar det av för tre dagars flanerande bland det trevliga storstadsfolket. Jag fick den stora äran att köra lite bil på vägen dit. Till strax före Uppsala någonstans. Jag tycker inte om att köra där jag inte hittar, och det är inte så lätt att byta chaufför efter motorvägen. Hotellet vi huserade på var Scandic i Sollentuna. 15 minuter på pendel från t-centralen. Alla tiders. Det enda lilla negativa, som ändå var väldigt positivt, var att det låg alldeles bredvid tågstationen. Det dundrade förbi rälsbussar stup i sekunden. Det var så att väggarna skallrade. Denna dag hamnade vi, efter lite pendlande och tunnelbaneåkande, på naturhistoriska riksmuseet. Det är ett nice place tycker jag. Jag gillar museer. Efter lite omkringtraskande där såg vi filmen "Deep Sea" på Cosmonova. Galet koolt det är. Vi hade ju kunnat haffa en bättre film, men men. Det är häftigt i alla fall. Därefter blev det tunnelbana till gamla stan där vi traskade omkring och letade restaurang. Hittade en mysig en som hette Slingerbulten. Vad är en slingerbult? Efter restaurangbesöket gick vi lite vilse, men det gör inget för hur man än går så hamnar man vid slottet. Därifrån hittade vi och pendlade oss tillbaka till hotellet.
Torsdag 19/7
Vakna, duscha, käka hotellfrukost. Sämre kan en dag börja. Efter detta lilla äventyr guidade jag mina parenteser till kajen på Strandvägen. Det är så att studieresor kan föra med sig vissa fördelar. Kartan visade nämligen att Strandvägen låg alldeles nedanför Dramaten, och till Dramaten knatade Hanna och jag många gånger när vi var i Stockholm med skolan. Jag kom ihåg vägen. Duktig idiot. Från Strandvägen åkte vi båt till Vaxholm. Skärgård <333. De hade en jättesöt flytande Statoilmack som jag blev helt kär i. Vi spenderade tre timmar i Vaxholm, något som bland annat inkluderade en hamnburgare (helt seriöst, det stod så), en glass, en massa hallon, sittande på en kaj, fotograferande, och allmänt myyys. På väg tillbaka sedan fanns det inga sittplatser inne i båten så vi hamnade ute på däck. Det blåste som satan, så då om inte förr vann jag frisyr-VM. Medvindsfrilla is the shit. Luggen började i nacken. Back in Stockholm irrade vi omkring ett bra tag och letade bra restaurang i acceptabel prisklass. Vi hann med att gå vilse ett par gånger innan vi tillslut hamnade på en thairestaurang. Jag hade aldrig ätit thailändskt förut, men det var väl inte precis någon fullpoängare. Sedan pendel till hotell där jag lyssnade på tåg ett tag och sedan snarkade.
Fredag 20/7 GRATTIS MALIN
Dag tre började med ett besök i Stadshuset. Shit vad häftigt det var. Mina framtidsplaner består i att jag ska bli Nobelpristagare eller allmänt inbjuden på Nobelfesten. Jag kände att jag hörde hemma där. Jag har stått i Blå Hallen. Jag har knatat uppför den berömda trappan, jag har stått och begrundat konstverken i Gyllene Salen, jag är så kool. Sedan stod vi och trökköade i en timme för att få knata upp i stadshustornet, men det var värt varenda minut. Man såg hela Stockholm. Det var jättejobbigt att gå ner för det var inte trappor längst upp utan mer backe i knasig labyrintform. Sedan blev det kinamat på Kungshallen. På vägen dit höll jag på att krocka med en nunna. Kul. Därefter blev det lite seriös shopping. En ny handväska ty den gamla har tatt slut, en gul tröja från Zara (var bara tvungen att handla där för att få en påse med mitt namn på), en tjocktröja för att jag hade för lite kläder och misstänkte att jag skulle frysa på stadion, ett par örhängen och en cd-skiva (Martina McBride - Waking up laughing). Stadion skrev jag ja. Rod Stewart var det ju. Målet med resan, dock inte för mig. Jag kände mig mer medsläpad och malplacerad. Vi satt aslångt bak så jag var inte piskad att verka intresserad. Jag ljuger dock om jag säger att det var så tråkigt som jag föreställt mig. En konsert är alltid en konsert. Den har stämning, den har känsla och man blir ofrivilligt medryckt. Även om det är gubbrock mer passande pappas åldersgrupp (de som har lyssnat på honom sedan han började karriären för sjuhundra år sedan), gör han mest covers så ett par bra låtar fanns det. Bland annat Bonnie Tylers It's a Heartace och I am Sailing som jag inte vet vem som har gjort. Klockan elva hade han låtit färdigt så att vi fick åka hem. Halv tre var vi hemma. Tröttsamt liv
när alla vänner är som ljus
Jag blir störd på mig själv när jag i efterhand kommer på saker som jag skulle ha haft med i tidigare blogginlägg. Insikter, snillrika kommentarer, konstateranden och annat som just i det kreativa ögonblicket var på resa undan min hjärna. Då får man ta det i efterhand istället.
I inlägget från den hastigt sammanfattade veckan skulle jag mer ingående ha gått in på en del intressanta saker. Tillexempel att jag upptäckte radiostationen lugna favoriter. Delvis en intressant upptäckt. De sände i Norrköping på samma frekvens som Rix FM gör hemma varav den sökte in sig automatiskt. Jag frälste den. De spelade Total Eclipse of the Heart en gång. Den korta helt underbara versionen som ger rysningar vid blotta tanken. Jag älskar den låten. Den är bäst någonsin. Jag hade aldrig hört den på radio förut. De spelade en massa annat fint också. Det var dock lite drygt att det bara var långsamma sävliga saker. Hade de varvat med något upptempo hade det varit perfekt, men då hade de å andra sidan inte gjort själ för namnet. Hmm.
Ett andra konstaterande, som skulle ha rymts i Gessle-inlägget, är att det FAKTISKT är helt opassande med McDonalds mitt i natten. Jag menar det. Helt seriöst. När konserten var slut skulle mina medresenärer ovillkorligen in på McDonalds. Jag glömde skriva det. Jag försökte diskret påpeka att det faktiskt inte passar sig med hamburgare mitt i natten. Det gjorde det tydligen. Strax före midnatt. Folk är inte kloka. Inte fan var vi ensamma heller. Alla tycktes ha tänkt samma totalt befängda tanke. Mat. I helt fel tid. Bland annat såg jag kusiner i dubbel upplaga med respektive sällskap. Gaaahd.
Idag har jag inte gjort speciellt mycket av värde. Det var för första gången på evigheter en dag med acceptabelt väder. Jag försökte få Malin att joina mig som badsällskap, men det misslyckades. Allt annat folk tycks vara ute på diverse semestrar åt höger och vänster. Istället hamnade jag och pappa hos farmor. Där fick vi glass. Mums. Det var varmt. Jag cyklade hem och badade igen. Sedan åkte jag och tränade. 2000 meter blev det. Ganska nöjd med det. Min badmössa hade blivit dammig. Det måste betyda att jag tränar för sällan. Hmm. Skärpning. Efter träningen åkte jag hem och åt och därefter blev det Torsåker och film hemma hos Löken. Skoj. Helena, Bells och en Kalle var där. Vi såg Into the Blue. Den är verkligen störd. Nu har jag sett den två gånger och fortfarande inte riktigt fattat den. Jag stör mig otroligt mycket på att de har översatt 'coke' till cola när det i själva verket handlar om kokain.
Nu har jag inget mer att säga tror jag.
G'natt
I inlägget från den hastigt sammanfattade veckan skulle jag mer ingående ha gått in på en del intressanta saker. Tillexempel att jag upptäckte radiostationen lugna favoriter. Delvis en intressant upptäckt. De sände i Norrköping på samma frekvens som Rix FM gör hemma varav den sökte in sig automatiskt. Jag frälste den. De spelade Total Eclipse of the Heart en gång. Den korta helt underbara versionen som ger rysningar vid blotta tanken. Jag älskar den låten. Den är bäst någonsin. Jag hade aldrig hört den på radio förut. De spelade en massa annat fint också. Det var dock lite drygt att det bara var långsamma sävliga saker. Hade de varvat med något upptempo hade det varit perfekt, men då hade de å andra sidan inte gjort själ för namnet. Hmm.
Ett andra konstaterande, som skulle ha rymts i Gessle-inlägget, är att det FAKTISKT är helt opassande med McDonalds mitt i natten. Jag menar det. Helt seriöst. När konserten var slut skulle mina medresenärer ovillkorligen in på McDonalds. Jag glömde skriva det. Jag försökte diskret påpeka att det faktiskt inte passar sig med hamburgare mitt i natten. Det gjorde det tydligen. Strax före midnatt. Folk är inte kloka. Inte fan var vi ensamma heller. Alla tycktes ha tänkt samma totalt befängda tanke. Mat. I helt fel tid. Bland annat såg jag kusiner i dubbel upplaga med respektive sällskap. Gaaahd.
Idag har jag inte gjort speciellt mycket av värde. Det var för första gången på evigheter en dag med acceptabelt väder. Jag försökte få Malin att joina mig som badsällskap, men det misslyckades. Allt annat folk tycks vara ute på diverse semestrar åt höger och vänster. Istället hamnade jag och pappa hos farmor. Där fick vi glass. Mums. Det var varmt. Jag cyklade hem och badade igen. Sedan åkte jag och tränade. 2000 meter blev det. Ganska nöjd med det. Min badmössa hade blivit dammig. Det måste betyda att jag tränar för sällan. Hmm. Skärpning. Efter träningen åkte jag hem och åt och därefter blev det Torsåker och film hemma hos Löken. Skoj. Helena, Bells och en Kalle var där. Vi såg Into the Blue. Den är verkligen störd. Nu har jag sett den två gånger och fortfarande inte riktigt fattat den. Jag stör mig otroligt mycket på att de har översatt 'coke' till cola när det i själva verket handlar om kokain.
Nu har jag inget mer att säga tror jag.
G'natt
såg en ande, hon vandra vid vattnet
Ooooaaaahh <33
Igår kväll bar det av till Högbo för en rejäl omgång feel good-musik singerat Per Gessle. Frida och hennes mor kom och hämtade upp mig här hemma halv sju. Konserten började halv nio. Det visade sig att vi först skulle hämta upp en annan människa som först skulle plocka in hästar och duscha och allt möjligt. Jag hade ingen aning om vem denna människa var innan jag klev in i et stall och mötte den lärare jag hade i trean. Det kändes en aning löjligt faktiskt. Men hej och hå. Tillslut kom vi iväg i alla fall. Det var rätt mycket folk, vi fick parkera på en åker långt utav helvete ute i skogen (åker i skogen, aja, vafan jag har ingen riktig koll på bondelandskapet). Ändå var det inte trångt. Vi fick köa in, men sedan var det rätt gott om space. Vi stod rätt långt fram, men inte tryckta mot staketet som jag brukar vara när jag är på spelningar. Jag såg ganska bra men fick parera för diverse händer och kalufser och annat som kom farande och skymde sikten. Det var tur att vi inte kom så tidigt som vi först tänkt. Det hela började med 45 minuter enbart bestående av rockvideos på storbildstv. Inte kul. Själva konserten var sedan super. Gessle är i sanning en händig man, vilket han ju utger sig för att vara. Allt han gör är bra. Jag älskar hans Mazarin-skiva. Jag älskar Gyllene Tider och jag smått avgudar Roxette. Son of a plumber var kanske ingen sensation i mina öron, och nya skivan hade jag, fram till igår, inte hört en enda låt ifrån förutom "En händig man". Han varvade Gyllene Tider med Mazarin och nya skivan. Han har helt enkelt gjort för många hits, allt ryms inte. Jag saknade låtar som "Det är över nu" och "Leva livet" och "kärleken är inte blind", men han skulle behöva hålla på i fyra timmar för att få med alla. Helt underbart jättebra var det i alla fall. Tihiii
Vad har Sara gjort idag då? Iiiiiiingenting. Trökliv. Jag har badat, läst, läst lite till, gått en kort promenad, läst och degat omkring. På onsdag ska jag åka till Stockholm. Det ska bli kulkul. Två degardagar till fram tills dess. Tristessen är sommarlovets baksida.
Igår kväll bar det av till Högbo för en rejäl omgång feel good-musik singerat Per Gessle. Frida och hennes mor kom och hämtade upp mig här hemma halv sju. Konserten började halv nio. Det visade sig att vi först skulle hämta upp en annan människa som först skulle plocka in hästar och duscha och allt möjligt. Jag hade ingen aning om vem denna människa var innan jag klev in i et stall och mötte den lärare jag hade i trean. Det kändes en aning löjligt faktiskt. Men hej och hå. Tillslut kom vi iväg i alla fall. Det var rätt mycket folk, vi fick parkera på en åker långt utav helvete ute i skogen (åker i skogen, aja, vafan jag har ingen riktig koll på bondelandskapet). Ändå var det inte trångt. Vi fick köa in, men sedan var det rätt gott om space. Vi stod rätt långt fram, men inte tryckta mot staketet som jag brukar vara när jag är på spelningar. Jag såg ganska bra men fick parera för diverse händer och kalufser och annat som kom farande och skymde sikten. Det var tur att vi inte kom så tidigt som vi först tänkt. Det hela började med 45 minuter enbart bestående av rockvideos på storbildstv. Inte kul. Själva konserten var sedan super. Gessle är i sanning en händig man, vilket han ju utger sig för att vara. Allt han gör är bra. Jag älskar hans Mazarin-skiva. Jag älskar Gyllene Tider och jag smått avgudar Roxette. Son of a plumber var kanske ingen sensation i mina öron, och nya skivan hade jag, fram till igår, inte hört en enda låt ifrån förutom "En händig man". Han varvade Gyllene Tider med Mazarin och nya skivan. Han har helt enkelt gjort för många hits, allt ryms inte. Jag saknade låtar som "Det är över nu" och "Leva livet" och "kärleken är inte blind", men han skulle behöva hålla på i fyra timmar för att få med alla. Helt underbart jättebra var det i alla fall. Tihiii
Vad har Sara gjort idag då? Iiiiiiingenting. Trökliv. Jag har badat, läst, läst lite till, gått en kort promenad, läst och degat omkring. På onsdag ska jag åka till Stockholm. Det ska bli kulkul. Två degardagar till fram tills dess. Tristessen är sommarlovets baksida.
grattis mamms <33
Tjohej tjohopp. Igår fyllde mamms år. Grattis grattis. Jag förärade henne en randig t-shirt, två böcker av Anna Jansson, en ansiksbahandlingspryl och en peeling. Av födelsedagsanledning bestod min gårdag i att vara social med diverse släktingar. Det började sannerligen abrubt. Morbror Pär dundrade in klockan åtta på morgonen. Han hade en massa konstiga arbetstider så han visste inte om han skulle kunna komma alls om han inte kom på morgonen. Lite överumplad blev man i alla fall när det ringde på dörren så tidigt. Lite förbannad blev jag också. Jag hade tänkt kliva upp före mamma och hinna göra frukost åt henne, men nu blev det ju inte riktigt så. Senare på eftermiddagen kom mormor och farmor och sedan Kurt och Margot. Det fikades och grejades i vanlig ordning och Kurt och Margot stannade kvar och åt med oss. Efter det spelade vi boule i halvmörker. Det var kul, omöjligt att se den där lilla bollen som man ska träffa.
Idag har jag bara degat omkring. Ganska skönt egentligen. Ikväll ska jag till Högbo och se Per Gessle. Det ska bli kulkulkul.
Idag har jag bara degat omkring. Ganska skönt egentligen. Ikväll ska jag till Högbo och se Per Gessle. Det ska bli kulkulkul.
from this moment
Sorry folk. Jag ligger hopplöst efter med bloggandet och har egentligen inte tid att ta igen det nu heller. Ska försöka fatta mig kort och sedan gå back to work.
Fredag 6/7
Tältning med världens bästa människor. Tre par och jag. Kände mig stundtals lite ensam och övergiven, men jag hjärtar dem även när de praktiserar inbördes uppätning. Vi åkte båt över sjön med packningen. Malin backade ur, men Hanna gav henne en terapitur på tu man hand senare. Vi grillade korv, lyssnade på förra årets cd-skivor och hade allmänt trevligt. En omgång Chicago blev det i tältet och en massa skratt och minnen.
Lördag 7/7
Vaknade upptryckt mot en tältvägg klockan tio. Tältet stod tydligen rest i lutning så ryggen var lite stukad när jag vaknade. Då blev det en inte allt för nyttig frukost som till stor del bestod av chips och vindruvor. Därefter packade vi oss hem igen. Chillade framför tv:n ett tag innan Hanna och Malin kom och tittade på film. Vi tog även en regnpromenad och sedan tittade vi på fem avsnitt av "Macken". Sann humor.
Söndag 8/7
Sjuk. Stackars. Vaknade illamående halv nio. Gick ner och kräktes litegrann och gick och lade mig igen. Sedan var jag ett vrak hela dagen. Var tvungen att vara oartig nog att skicka hem Malin och Hanna som stannat över natten. Jag satt sedan och blundade i fåtöljen och lyssnade på tennis på radion. Det är en väldigt bra radiosport, men riktigt ser framför sig hur bollen åker fram och tillbaka. Roligare saker kan man ju ägna sig åt. Mamma släpade ut mig på två kilometers promenad men jag höll på att svimma. När jag kom hem la jag mig i soffan. Pappa tittade på tennisen på tv så jag fick fortsätta lyssna på det. Orkade inte hålla ögonen öppna. Gickoch lade mig halv tio på kvällen och som i tolv timmar.
Måndag 9/7
Började med en inventeringsrunda. Inte roligt, särskilt inte när man inte är helt pigg. Efter det klippte jag en gräsmatta, dock inte våran. Jag hade jätteroligt och körde lite gräsklipparrally. Gräsmattans ägare kommer finna en del intressanta mönster i sin trädgård. På kvällen åkte jag hem till världens bästa Ribäkk. Hade inte träffat henne sen skolavslutningen. Abstinensbesvär. Vi måste träffas oftare. Vi spelade tv-spel. OS-spelet. Det var skitkul.
Tisdag 10/7
Upptraskning klockan åtta för fyra timmars bilåkande till Söderköping tillsammans med mor. Jag körde halva vägen. Power. När vi kom fram gick vi och åt på den mysiga restaurangen alldeles invid Göta Kanal. Myspys. Efter det spelade vi minigolf. Jag vann. Därefter bar det av till Norrköping där vi bodde över natten på ett hotell alldeles bredvid en järnväg där tågen brakade förbi var femte minut. Lite störigt, annars bra.
Onsdag 11/7
Kolmårdens djurpark hela dagen. Undrar hur långt vi gick egentligen. Man traskar fram och tillbaka, upp för backar och ner för backar. Mycket intressanta djur i alla fall. Jag vill också simma med delfiner och gosa med vargvalpar. Orättvist. Jag kanske ska satsa på en framtid som djurskötare. Delfinerna var helt klart koolast. Jag förstår nu varför alla småtjejer springer omkring och vill bli delfinskötare. Det ser ut att vara hur roligt som helst. Vi avslutade med att gå in på aquarium och kolla in ormar och sköldpaddor och ödlor och fiskar och fanskap. Det är mer fascinerande än intressant. De bara ligger där och ser halvdöda ut. Tänk att leva ett liv som visningsobjekt i en glasbur. På hemvägen körde jag från Enköping där vi stannade och intog en McDonalds-middag. Näringsriktigt och bra.
Torsdag 12/7
Ett besök i Gävle för inhandling av födelsedagspresenter till mamms. Till mig själv köpte jag en bok och ett nagellack, jag är så generös. Vad det blev till mor tänker jag inte skriva ut, kan hända att hon läser.
Bilder från mina små äventyr finns, eller kommer inom kort att finnas, i bilddagboken
Fredag 6/7
Tältning med världens bästa människor. Tre par och jag. Kände mig stundtals lite ensam och övergiven, men jag hjärtar dem även när de praktiserar inbördes uppätning. Vi åkte båt över sjön med packningen. Malin backade ur, men Hanna gav henne en terapitur på tu man hand senare. Vi grillade korv, lyssnade på förra årets cd-skivor och hade allmänt trevligt. En omgång Chicago blev det i tältet och en massa skratt och minnen.
Lördag 7/7
Vaknade upptryckt mot en tältvägg klockan tio. Tältet stod tydligen rest i lutning så ryggen var lite stukad när jag vaknade. Då blev det en inte allt för nyttig frukost som till stor del bestod av chips och vindruvor. Därefter packade vi oss hem igen. Chillade framför tv:n ett tag innan Hanna och Malin kom och tittade på film. Vi tog även en regnpromenad och sedan tittade vi på fem avsnitt av "Macken". Sann humor.
Söndag 8/7
Sjuk. Stackars. Vaknade illamående halv nio. Gick ner och kräktes litegrann och gick och lade mig igen. Sedan var jag ett vrak hela dagen. Var tvungen att vara oartig nog att skicka hem Malin och Hanna som stannat över natten. Jag satt sedan och blundade i fåtöljen och lyssnade på tennis på radion. Det är en väldigt bra radiosport, men riktigt ser framför sig hur bollen åker fram och tillbaka. Roligare saker kan man ju ägna sig åt. Mamma släpade ut mig på två kilometers promenad men jag höll på att svimma. När jag kom hem la jag mig i soffan. Pappa tittade på tennisen på tv så jag fick fortsätta lyssna på det. Orkade inte hålla ögonen öppna. Gickoch lade mig halv tio på kvällen och som i tolv timmar.
Måndag 9/7
Började med en inventeringsrunda. Inte roligt, särskilt inte när man inte är helt pigg. Efter det klippte jag en gräsmatta, dock inte våran. Jag hade jätteroligt och körde lite gräsklipparrally. Gräsmattans ägare kommer finna en del intressanta mönster i sin trädgård. På kvällen åkte jag hem till världens bästa Ribäkk. Hade inte träffat henne sen skolavslutningen. Abstinensbesvär. Vi måste träffas oftare. Vi spelade tv-spel. OS-spelet. Det var skitkul.
Tisdag 10/7
Upptraskning klockan åtta för fyra timmars bilåkande till Söderköping tillsammans med mor. Jag körde halva vägen. Power. När vi kom fram gick vi och åt på den mysiga restaurangen alldeles invid Göta Kanal. Myspys. Efter det spelade vi minigolf. Jag vann. Därefter bar det av till Norrköping där vi bodde över natten på ett hotell alldeles bredvid en järnväg där tågen brakade förbi var femte minut. Lite störigt, annars bra.
Onsdag 11/7
Kolmårdens djurpark hela dagen. Undrar hur långt vi gick egentligen. Man traskar fram och tillbaka, upp för backar och ner för backar. Mycket intressanta djur i alla fall. Jag vill också simma med delfiner och gosa med vargvalpar. Orättvist. Jag kanske ska satsa på en framtid som djurskötare. Delfinerna var helt klart koolast. Jag förstår nu varför alla småtjejer springer omkring och vill bli delfinskötare. Det ser ut att vara hur roligt som helst. Vi avslutade med att gå in på aquarium och kolla in ormar och sköldpaddor och ödlor och fiskar och fanskap. Det är mer fascinerande än intressant. De bara ligger där och ser halvdöda ut. Tänk att leva ett liv som visningsobjekt i en glasbur. På hemvägen körde jag från Enköping där vi stannade och intog en McDonalds-middag. Näringsriktigt och bra.
Torsdag 12/7
Ett besök i Gävle för inhandling av födelsedagspresenter till mamms. Till mig själv köpte jag en bok och ett nagellack, jag är så generös. Vad det blev till mor tänker jag inte skriva ut, kan hända att hon läser.
Bilder från mina små äventyr finns, eller kommer inom kort att finnas, i bilddagboken
nu har du fått din kära livskumpan
Allvarligt people. Idag gjorde jag min absolut sista arbetsinsats på årets sommarkollo. Nu är det över och förbi och finito och avklarat. Blandade känslor. Som sagt, jag kommer sakna alla jag jobbat med. Superkul har jag haft med er under dessa tre veckor. Vi städade imorse, en arbetsinsats som tog en och en halv timme trots att vi får lön för fyra. Andreas och jag fick i uppgift att dra upp markeringslinan ur vattnet. Det var inte kul. Tänk en bassänglina som legat i en sjö i tre veckor och blivit algig och schlibbig. Den var inte alltför mysig. Den luktade helvete och var alldeles hal. Fy. Vi klarade det tillslut i alla fall och lyckades även med viss mängd våld att transportera upp de gigantiska sänken som hållit den på plats. Duktigt.
Efter detta åt vi lunch på golfrestaurangen. Det var mycket trevligt även om inte uppslutningen var den bästa. Elva av 28 kom.
Nu ska jag packa. Inatt blir det tältning med allt kul folk. Tihoo.
Förresten. Jag fluktade in statistiken och upptäkte att jag igår hade 22 unika besökare här på bloggen. Det är mycket trevligt, men det vore ännu trevligare om ni någon gång lite då och då kunde lämna någon liten kommentar. Vilka är ni 22? Ett hej från alla som läser det här tack (=
Efter detta åt vi lunch på golfrestaurangen. Det var mycket trevligt även om inte uppslutningen var den bästa. Elva av 28 kom.
Nu ska jag packa. Inatt blir det tältning med allt kul folk. Tihoo.
Förresten. Jag fluktade in statistiken och upptäkte att jag igår hade 22 unika besökare här på bloggen. Det är mycket trevligt, men det vore ännu trevligare om ni någon gång lite då och då kunde lämna någon liten kommentar. Vilka är ni 22? Ett hej från alla som läser det här tack (=
det mörknar över ån
Igår var det inte en speciellt rolig dag på kollo. När jag slog upp ögonen fullkomligt öste regnet ner och jag hade bara stor lust att stänga ögonen och snarka vidare i all oändlighet. Men plikten kallade som det heter. Det blev en blöt mopedfärd till Hofors där jag var millimetrar från att få vattenplaning och lägga mig i rondellen. Min moped hatar rondellen. Det hade inte varit skoj att gå i backen där. Nu gjorde jag inte det och det var ju bra det. Väl framme visade det sig komma hela 60 barn, två barn per ledare. Härligt. Det blev film i stugan i två omgångar och för resten var det husering i ladan som gällde. Kortspel och annat. Man överlevde den dagen också.
Idag var det lite skojsigare, sista dagen som det var. Förmiddagen var som vanligt med stationering på bryggan och allmänt löst prat med diverse kul folk. Fick skriva massor med autografer. Barnen sprang runt med papper och samlade alla ledares autografer. Det var kul. På eftermiddagen var det kollokabbarré (ett ord jag inte kan stava till och dessutom knappt vet betydelsen av). I alla fall var det en massa begåvade barn som gjorde uppträdanden av olika slag i ladan. Det blev rätt varmt och syrefattigt där inne när så många trängdes på så liten yta. Efter kabarrén (provar en annan stavning nu eftersom jag fortfarande inte vet hur det stavas) var det godisregn och därefter avslutades dagen med ett stort vattenkrig. Givetvis var jag rustad för vattenkrig. Med en tiolitershink i högsta hugg blötte jag ner alla som kom i min väg (vill inte säga att jag var fullständigt dyngsur själv också). Innan bussarna forslade alla barn tillbaka hem så fick Johanna min keps. Hon tillhör verkligen söt-eliten och skulle någon ha min keps så var det hon. Julia fick min tröja, en nybadad tillika insvettad t-shirt som hon fick frakta hem i plastpåse. Fniss.
Det var the end. Nu är det slut på årets sommarkollo. Jag kommer verkligen att sakna de flesta jag jobbat med. Det har verkligen varit hur kul som helst och jag har mer eller mindre lärt känna en hel hög jättetrevliga människor. Ingen nämnd, ingen glömd, ingen dömd liksom. Imorgon förmiddag ska vi dit och städa och sedan är det definitivt över. Sorgligt.
Direkt när jag kom hem idag så åkte mor och jag till Valbo en sväng. Främsta orsaken till det lilla infallet var att pappas halskedja skulle bytas ut till en modell längre. För min del resulterade besöket i alla fall i ett grått linne med dödskallar, en grå t-shirt med äpplen (som även kan ha varit körsbär, minns inte riktigt), en ny uppsättning fransk manikyr, hårplattningsgegg och hårvax. Mycket trevligt. Jag har kommit fram till att min garderob skulle må bra av en urrensning. Då skulle jag inse hur lite kläder jag egentligen har. Jag har nästan inga t-shirtar alls trots att jag har hur många som helst. Mjo.
Imorn blir det tältning med en massa kul folk. Det ser jag fram emot.
Idag var det lite skojsigare, sista dagen som det var. Förmiddagen var som vanligt med stationering på bryggan och allmänt löst prat med diverse kul folk. Fick skriva massor med autografer. Barnen sprang runt med papper och samlade alla ledares autografer. Det var kul. På eftermiddagen var det kollokabbarré (ett ord jag inte kan stava till och dessutom knappt vet betydelsen av). I alla fall var det en massa begåvade barn som gjorde uppträdanden av olika slag i ladan. Det blev rätt varmt och syrefattigt där inne när så många trängdes på så liten yta. Efter kabarrén (provar en annan stavning nu eftersom jag fortfarande inte vet hur det stavas) var det godisregn och därefter avslutades dagen med ett stort vattenkrig. Givetvis var jag rustad för vattenkrig. Med en tiolitershink i högsta hugg blötte jag ner alla som kom i min väg (vill inte säga att jag var fullständigt dyngsur själv också). Innan bussarna forslade alla barn tillbaka hem så fick Johanna min keps. Hon tillhör verkligen söt-eliten och skulle någon ha min keps så var det hon. Julia fick min tröja, en nybadad tillika insvettad t-shirt som hon fick frakta hem i plastpåse. Fniss.
Det var the end. Nu är det slut på årets sommarkollo. Jag kommer verkligen att sakna de flesta jag jobbat med. Det har verkligen varit hur kul som helst och jag har mer eller mindre lärt känna en hel hög jättetrevliga människor. Ingen nämnd, ingen glömd, ingen dömd liksom. Imorgon förmiddag ska vi dit och städa och sedan är det definitivt över. Sorgligt.
Direkt när jag kom hem idag så åkte mor och jag till Valbo en sväng. Främsta orsaken till det lilla infallet var att pappas halskedja skulle bytas ut till en modell längre. För min del resulterade besöket i alla fall i ett grått linne med dödskallar, en grå t-shirt med äpplen (som även kan ha varit körsbär, minns inte riktigt), en ny uppsättning fransk manikyr, hårplattningsgegg och hårvax. Mycket trevligt. Jag har kommit fram till att min garderob skulle må bra av en urrensning. Då skulle jag inse hur lite kläder jag egentligen har. Jag har nästan inga t-shirtar alls trots att jag har hur många som helst. Mjo.
Imorn blir det tältning med en massa kul folk. Det ser jag fram emot.
with her big fake smile
Vet egentligen inte om jag har något sådär väldigt spejsigt att förtälja. Det har varit en dag av ganska vanlig modell. Nu är det bara tre dagar kvar med ungar på kollo. Det ska bli sjukt skönt att få sova på morgnarna sedan, men jag kommer att sakna kollo hur mycket som helst också. Det är så härlig stämning och bra sammanhållning i gruppen. Jag har roliga och sociala "kollegor" och majoriteten av barnen är hur gulliga som helst. Sedan finns det ju ett antal man har lusta att dränka också, både ledare och ungar.
Jag fick en ny namnskylt till min fina keps idag. Söt-Johanna byggde en åt mig. Tussilull.
Så här ser jag ut när jag jobbar. Jag längtar verkligen efter att få slippa den kepsen ^^
Jag fick en ny namnskylt till min fina keps idag. Söt-Johanna byggde en åt mig. Tussilull.
Så här ser jag ut när jag jobbar. Jag längtar verkligen efter att få slippa den kepsen ^^
feed the pigeons barbeque
GAAAAAAAH. Jag skrev just ett långt fint inlägg, men det försvann såklart. Jag blir så grinig på mig själv när jag glömmer att säkerhetskopier trots att jag vet att min darot är störd och sparkar ut mig ibland. Gaah.
Jag hade en massa trevlig människor här igår. Sofie, Malva&Måns, Hanna&Roghe och Malin&Gustav var här och grillade och spelade twister och kollade film. Det var mycket trevligt. Det enda lilla negativa var vädret. Det skulle ju vara fint så att vi skulle kunna bada. Istället ösregnade det så att vi hade vissa problem med att få igång grillen. Folket bekymrade sig över att vi inte ägde någon tändvätska i det här huset. Det gick ändå tillslut, med mycket hjälp av Hannas supercider som hon hällde på grillen. Jag lyckades stjälpa Sofies fläskfilé i askan. Hoppsansa. Inte meningen. Efter käket blev det lite twister och lite film och en snabbvisit hos Gustav och lite mera film. Sedan sovning. Jag lyckades inkvartera sju personer på min inte alltför stora övervåning. Bra gjort. I och för sig hade vi tre rum att disponera, men ändå.
Tjohejtjohopp. Jag hade srivit mycket mer detaljerat, men jag orkar inte göra om det.