Dag 01 - Om mig
Tjobidooo. Sara var det. 20 år och 9 månader gammal, född den 23 februari 1990. Är uppvuxen i fantastiskt lilla Råbacka mellan Hofors och Torsåker i Gästrikland. Lungt och tyst och nära till sjön och nära till skogen men ganska mitt i ingenstans med långt till det mesta. Har bott med mamma och pappa och minst en katt, nu tre. Jag gick naturvetenskapsprogrammet på Björkhagsskolan i Hofors och gick ut som bästa elev med två stipendier i bagaget, något som jag är fantastiskt stolt över.
På något lustigt sätt har jag hamnat i Uppsala där jag integrerar och deriverar och labbar och funderar för att så småningom sluta som civilingenjör i miljö&vattenteknik. Om allt går som det ska. Jag började plugga direkt efter gymnasiet vilket väl både hade fär och nackdelar. Jag hann liksom aldrig ramla ur derivatans fina värld så det var väl som lika bra att hänga kvar även om jag egentligen mest är seg och skoltrött. Nu har jag en himla fin klass med massa nya fina kompisar och vi pluggar nästan jämt.
Det jag saknar mest där hemma är förståss min fina Kalle som varit min sen den 10:e maj 2010. Det fungeraar bra att vara särbo även om jag alltid längtar efter varje helg så jag får komma hem och kramas. Därhemma finns även Hoforshallen som varit mitt andra hem i mer än halva mitt liv, nu ligger baddräkterna torra och jag saknar simningen mycket. Saknar även de fina små simmisar som jag tränade i två år. Och så klart alla mina fina vänner därhemma, som förvisso har flugit iväg åt alla möjliga håll de med.
Jag är en väldigt rastlös själ, har svårt för att vara ensam och ta mig för med saker på egen hand. Väldigt hög aktiveringsenergi, särskilt när det gäller plugg. När jag är själv sitter jag mest vid min dator och gör ingenting. Jag tycker om att äta, småäter för mycket och sedan träningen dog tenderar input att överstiga output vilket inte är så fördelaktigt. Jag tycker mycket om att röra på mig men hinner sällan. Jag tycker även om att umgås med mina vänner och mina föräldrar och att mysa med mina katter.
Det var väl lite smått sisådär.
Puss
På något lustigt sätt har jag hamnat i Uppsala där jag integrerar och deriverar och labbar och funderar för att så småningom sluta som civilingenjör i miljö&vattenteknik. Om allt går som det ska. Jag började plugga direkt efter gymnasiet vilket väl både hade fär och nackdelar. Jag hann liksom aldrig ramla ur derivatans fina värld så det var väl som lika bra att hänga kvar även om jag egentligen mest är seg och skoltrött. Nu har jag en himla fin klass med massa nya fina kompisar och vi pluggar nästan jämt.
Det jag saknar mest där hemma är förståss min fina Kalle som varit min sen den 10:e maj 2010. Det fungeraar bra att vara särbo även om jag alltid längtar efter varje helg så jag får komma hem och kramas. Därhemma finns även Hoforshallen som varit mitt andra hem i mer än halva mitt liv, nu ligger baddräkterna torra och jag saknar simningen mycket. Saknar även de fina små simmisar som jag tränade i två år. Och så klart alla mina fina vänner därhemma, som förvisso har flugit iväg åt alla möjliga håll de med.
Jag är en väldigt rastlös själ, har svårt för att vara ensam och ta mig för med saker på egen hand. Väldigt hög aktiveringsenergi, särskilt när det gäller plugg. När jag är själv sitter jag mest vid min dator och gör ingenting. Jag tycker om att äta, småäter för mycket och sedan träningen dog tenderar input att överstiga output vilket inte är så fördelaktigt. Jag tycker mycket om att röra på mig men hinner sällan. Jag tycker även om att umgås med mina vänner och mina föräldrar och att mysa med mina katter.
Det var väl lite smått sisådär.
Puss
Meddela din åsikt
Trackback