Bara Sara

Valborgsmässoafton var namnet på denna dag. Koolt. Jag sitter och väntar på att Ida ska höra av sig snart så att  jag får lift till Torsåker. Hon och Emma är nämligen hemma hos min granne och lunchar runt med en massa afrikaner. Soft. Så jag bloggar lite så länge. Egentligen finns det inte så mycket att säga, men jag kan tänka tillbaka på förra årets sista april när jag var häftigt nykär och svävade runt på små moln och allt var bara läskigt fast ändå bäst i världen och Sofie fanns i varje buske. Eller något. Nu har det gått ett år och jag är fortfarande kär fast på ett annat sätt, och i år ska jag inte skjutsa runt folk och misslyckas med att tanka och bara vara allmänt förvirrad. Jag har förväntningar, men ändå inte. Först vill jag kramas vid elden, sen vill jag se fyrverkerier, sen får det bli vad det vill och jag vill bara vara happeeeface.