shot through the heart

Så var det då dags att summera ännu ett lov, knyta ihop säcken som det så fånigt heter. En dag kvar innan det är tillbaka till vardagen igen. Mycket skönt måste jag påstå. Detta lov har i vanlig ordning gått i allt annat än effektivitetens tecken. Efter en pangstart med en friluftskick utöver det vanliga har jag bara degat runt. As usual. Satt Sara sitter, ungefär. 

Imorse satte jag i alla fall lite fart på tillställningen och tog mig samman en aning. Det blev en timme pump i den mycket tidiga timmen. Skönt som bara den faktiskt. Var dock tvungen att åka med upp till simhallen redan klockan nio eftersom mamms har sin simgrupp då och jag ännu ej kan ta mig till Hofors på egen hand. Jag utnyttjade det ypperliga tillfället som det faktiskt innebär att mor har en av trafiklärarnas unge i simgruppen varför trafikläraren också infann sig på simhallen i denna tidiga timme. Jag fick en halvtimmes privatlektion i fickparkering och backparkering. Dock muntlig och inte alltför illustrativ och begriplig, men dock. Nu ska det ut och parkeras, jeflar i min själ.

För övrigt ska jag åka till brors imorn och träffa Bellisen för första gången på tre evigheter. Brors såg jag senast som hastigast när vi var på hockey i januari och Bella vet jag faktiskt inte när jag träffade sist. Saknar dem alot i alla fall. Förhoppningsvis får jag köra dit också, vore ganska nice. 

En sak som är mindre nice är att man ska ställa om klockan inatt. Jäkla terrorism, sno en timme av hederliga människor på det där sättet. Skamligt skamligt. Det betyder med enkel matematik att om jag sover till tio imorn så har jag helt oanat sovit till elva, och så kan vi ju inte ha det om vi ska komma iväg hyfsat tidigt. Det blir nog till att pallra sig upp vare sig man vill det eller inte. 

Skål folk.  

 

Meddela din åsikt

Välkommen att meddela din åsikt:

Jag heter:
Självklart återkommer jag

Maila mig på:

Jag lockar bloggläsare hit:

Det jag vill dela med mig av:

Trackback