Bara Sara

Tanken var att jag, om jag orkat och sett någon egentlig mening i det hela, skulle ha infunnit mig i skolan imorse för att skriva kompletteringsprov på matte D. Hur mycket jag än letade så hittade jag inte den meningen. VARFÖR måste jag ha MVG i matte D? Det får duga som det är. Dessutom är det inte på något vis säkert att Anders, som dyrt och heligt lovat att vi skulle få komplettera, har gjort något prov alls. Det är ju inte första gången han glömt något från ena sekunden till den andra, samtidigt som han inte tycks vilja att vi ska få högre betyg. Nej, jag resonerar som kompanjon Olsson, eftersom det krävs en ansträngning tretusen för honom att sno ihop ett prov tills idag känns det extra bra att vara hemma och blankt strunta i det.

Så..

Istället tänkte jag vara händig och rensa min garderob. Jag började på jeansavdelningen och hittade tre par som jag inte vill veta av i sin nuvarande form. Det ena har jag länge tänkt vara händig och sy om till ett par knälånga shorts. Sagt och gjort.

Här följer hela händelseförloppet. 

1. Jag hämtade penna och sax, hoppade i jeansen, markerade lite, hoppade ur jeansen, drog streck och klippte. Hoppade i jeansen igen och betraktade längden. Nöjd så långt. Kanske aningen korta.

2. Nu skulle det sys. Släpade ner mammas stenåldersmaskin och letade fram knappnålar och sprättkniv och satte igång och nåla. Eftersom jag tyckte att de var lite korta skulle jag skapa en så liten fåll som möjligt och blev riktigt nöjd när den såg ut att vara lika bred hela vägen runt.

3. Hastade upp och hämtade mina andra shorts för att se hur mamma gjort med sidsömmarna där det blir typ sex lager jeanstyg när man viker det dubbelt. Inget konstigt tydligen. Upptäckte dock att hon sicksackat nertill först. Skitgrejer.

4. Fick plocka bort alla nålar igen och försöka komma fram till hur man byter söm på maskinen. Hittade en ratt och blev stolt över mig själv. Provssydde lite i ett av de avklippta byxbenen och sen var det bara att gasa. Skitbra.

5. Dags att nåla igen. Provade sen jeansen igen och konstaterade att båda benen var ungefär lika långa. Jättebra. Ställde om maskinen till raksöm igen och gasade på med det första byxbenet. Kom på att jag glömt att backa i början men tänkte att det säkert går lika bra att backa i slutet.

6. När jag kommit runt och backat och hela paketet fastnade nålen. Men jag hade fått upp ångan och gasade vidare ändå och... pang.. nålen gick av. Helvete. Svor och domderade för mig själv ett tag innan jag letade igenom alla vrår och fack på symaskinen och hittade en ny nål.

7. Jublade lite diskret och kom efter lite funderande fram till hur man bytte ut den. Jävlades ett tag med att få igenom tråden och provsydde sedan igen. Verkade funka bra. Verkade funka.

8. Började sy och backa och sy framåt igen. När jag kom till den tjocka sidsömmen fastnade nålen igen. Ville inte ha av den här också. Lyckades vrida upp nålen och märkte att undertråden trasslat sig. Såg ut som minst tio trådar. Dessutom hade sömen blivit jätteful hela vägen.

9. Utnyttjade den fina gula sprättkniven och avlägsnade sömmen. Fick ordning på undertråden igen och provsydden återigen. Verkade funka.

10. Exakt som punkt nummer 8 plus ett sämre humör och svordomar hängande i luften.

11. Exakt som punkt nummer 9

12. Provsydde på dubbelt tyg och märkte att det blev precis lika fult igen. Gjorde ändå ett tredje försök med shortsen men kom bara till sidsömmen innan nålen fastnade och det återigen blev slutet på punkt nummer 8.

13. Blev på riktigt sur och packade undan symaskinen och dumpade shortsen som nu har ett snyggt sytt byxben och ett nålat som jag sytt i tre gånger där fula vita trådar hänger åt alla möjliga håll. Konstaterade att det var rätt bra att mamma inte var hemma för då hade jag i frustration orsakat världskrig. Nu hinner jag kanske andas ett par gånger och samla mod innan jag måste be henne att avsluta mitt projekt.

14. För att stärka mitt ego lite försöker jag intala mig själv att det var fel på den nya symaskinsnålen.