Bara Sara

Sara, ditt mähä, ditt sentimentala elände, gå och häng dig.

Typ.

Vi hade någon jippotillställning vid Edsken. Det skulle spelas volleyboll och kubb. Faktum är att jag är värdelös på båda delarna. Kubb är en historia för sig. Det är till och med roligt. Där kan man bara rycka på axlarna och skylla på den kraftiga sidvinden när man missar. Men volleyboll. Jag vill bestämt hävda att de sporter som är värre är få till antalet. Jag hatar volleyboll (den enda gången det varit roligt var när jag servade in 20 (tjugo!!!!!) poäng i rad till mitt lag). För det första förstår jag inte reglerna och för det andra är jag aldrig tillräckligt mentalt närvarande för att förstå vad jag håller på med (jag tänker att det garanterat finns någon annan som anstränger sig) Vi spelade mot lärarna först och jag stod där som ett jävla rundningsmärke som alla kutade runt och rörde inte bollen en enda gång (vi förlorade så stort att vi inte ens hann rotera ett helt varv så att jag fick serva). Jag stod över våra andra matcher och fick av Sveriges största ordförråd höra att jag inte var tillräckligt kollegial. Känn på den vettja. Men godvänner, jag är inte bitter. Jag spenderade resterande tiden sittandes på gräsmattan med en geisha-glass och en cola. Soft.  

Kan nämna gårdagen när jag ändå är i farten. Åkte moped till Malmjärn med Sötsöt och den gode Lök. När vi kom dit var det redan en hel hög människor där och vi badade, kastade boll, spelade kubb och chillade. Mellanlandade hos Lök och fikade på vägen hem.

Jag har ett jättestort bett på min överarm. Och ont i axeln. Synd om mig.