even since you found yourself in someone else's arms
Nu vänner, ska Sara försöka författa några rader igen. Jag vill att min blogg ska uppdateras kontinuerligt, men jag har bestämt mig för att släcka lampan och försöka snarka senast 22,30 om kvällarna. Sara ska bli pigg och då måste vissa saker offras. Eller så får man göra flera saker samtidigt, som nu. Försöker kolla på en dansk thrillerserie och blogga samtidigt, men det går väl sådär. Jag är ingen hejare på danska så jag fattar ju inte ett skvatt av vad de säger när jag tittar på datorn.
Jag fick en insikt i skolan igår. Mina lärare har väldigt olika inställning till betyg och sånt. För det första påbörjade vi svenska B och fick en rejäl utläggning om kursinnehåll och bedömning och sådant och för det andra fick jag tillbaka mitt matteprov och betyget i matte C. Christin sa något i stil med detta på svenskan: Jag undrar när eleverna ska sluta säga att de fick ett betyg och istället inse att de uppvisat kvalitéer och uppfyllt kraven för ett visst betyg. Det är ju inte så att det är en gåva från mig till er. Jag kommer aldrig sätta betyg på vad jag tror att ni kan utan bara på vad ni visat att ni kan. Och av Anders fick jag denna kommentar på matten: Men jaa, jag är ju inte nöjd med ett VG- på första provet. Men ääääääh vafan, vi säger väl att det blir MVG i alla fall. Det är ju verkligen svart eller vitt, upp eller ner, fram eller bak, hit eller dit. Man kan ju fundera vilket som är bäst, och jag tror att jag föredrar den första varianten. Då vet man ju i alla fall att man kan det man ska och att man verkligen gjort sig förtjänt av betyget som sätts. Varför fick du MVG i matte C Sara, jo för din lärare orkade inte bygga dig ett kompletteringsprov. Är du egentligen vär det? Antagligen inte.
Men shit alltså. Jag förstår mig verkligen inte på min hjärna. Hur kan jag orka gnälla över ett MVG? Fy fan Sara, gå och göm dig i nån jefla snöhög som inte finns. Jag fattar inte vart alla funderingar kommer ifrån. Varför måste jag alltid analysera och vända på allting? Varför måste jag ens fundera på om jag var värd det eller inte. Dra åt helvete allt dåligt självförtroende. Jag orkar inte leta negativiteter hela tiden. Jag hade verkligen inte väntat mig MVG i matte C bara för det där första provet, så det var ju positivt att sista provet gick så bra att det räckte.
Hur som helst. Jag började med mina minisimmisar igår. Naaw, jag har verkligen saknat dem. De var så duktiga allihopa. Nu när vi har onsdagar får de bara vara i stora, men de fixade det jättebra. En unge fick ett litet psykbryt, men annars var det prima virke. Jag ska göra supersimmare av den här skaran. Vi är på god väg.