just can't make a sound

Jahapp. Vad ska vi säga idag då? Kan börja med att berätta att jag och Lina ska till Stockholm den 3-4 april på studiebesök på KTH. Skolan fick två platser och tre ville åka. Tycker en massa synd om Sara som förlorade lottdragningen, jag var helt säker på att jag skulle göra det. Men hur som helst, de har något slags temadagar om materialdesign så vi ska dit och göra någon labb, lyssna på föreläsningar och kolla på skolan och studentlivet. Typ. Ska bli väldans roligt i alla fall.

Kemiprovet var bitvis fett svårt ska ni veta. Jag svarade min vana trogen på allt, men jag kan mycket väl vara ute och cykla mest hela tiden. Det är så svårt att hålla ordning på allt skit. Aja, vi får se hur det gick.

Körningen gick bra i alla fall. Det blev först några varv runt Klangberget som vanligt så att jag fick visa starten i backe och uppfångningen och allt vad det var. Han blev nöjd med det den här gången och han tyckte att min vändning var exemplarisk. Höhöh. Då fick jag avancera till en parkering och öva sidledsförflyttningar och det gick väl också rätt bra. Slutligen hann vi komma in på högerregeln, vilket han väl egentligen borde ha kollat från början kan tyckas, och spegelkontroll. Det är lite mycket nu. Tjow!

I Sandviken var jag återigen "tvungen" att fetta på McDonald's om jag skulle hinna käka före träningen. Det är inte roligt att träna efter en sådan kaloribomb, men wtf. Jag hann bara hem och hoppa i träningskläderna innan det bar av till Hofors igen för pump. Kom verkligen dit i sista minuten eftersom mammsan "tvingade" i mig ett fjärdedels granatäpple innan vi åkte. Träningen gick bra förutom att McChicken stod mig upp i halsen ungefär hela tiden, men det är smällar man får ta här i livet. Typ. 

Nu ska jag hoppa in i duschen strax. Måste bara få gnälla lite till först. Mitt nya headset, som jag köpte så sent som för åtta dagar sedan, har redan gått sönder. Jävla skitgrejer. Visst, det är ett slitningsobjekt, men det ska inte behöva gå sönder efter bara en vecka då jag knappt använt det. Det är gummipluttarna som ramlar av så att det blir helt omöjligt att ha dem i öronen. Gaaah, skitgrejer.

Meddela din åsikt
Jag heter: Sofie

Sv; det jag skrev i min blogg var väl menat som sett ur min synvinkel och alltså så som jag har upplevt det under de år jag varit ensam.

Jag heter: Sara

Sofie: Jo precis, jag menade ju bara att jag kände igen mig i det (:

2008-02-13 @ 22:05:01
bloggintresserade klickar här: http://zaarah.blogg.se

Välkommen att meddela din åsikt:

Jag heter:
Självklart återkommer jag

Maila mig på:

Jag lockar bloggläsare hit:

Det jag vill dela med mig av:

Trackback