i'm so much cooler online
Ursäkta vänner, att jag frånvarat i några dagar. Det är nämligen så att jag spenderat helgen norrut. Jag och mor min plockade med oss en hög småsimmare till Hudiksvall (nästan) på simtävling. Vi åkte tidigt som satan på lördag morgon och återvände igår kväll då jag var så trött att jag knoppade in direkt.
Hur som helst. Simmandet gick väl lite halvknackigt för de små liven. Många var krassliga av diverse förkylningar och annat så det fanns kanske legitima skäl till mediokra resultat. Måste säga att de allra flesta är hur mysiga som helst och lätta att handskas med, men det finns ett litet utmärkande undantag. 25 kilo attityd. 25 kilo ren bitchighet. Ungen är omöjlig att få någon rätsida på och hon är expert på att påverka andra så att de uppträder på samma sätt. Vägrar göra som man säger, vägrar värma upp, gnäller, tjafsar och svär. Egentligen skiter jag väl fullständigt i om de inte värmer upp och därmed riskerar att skada sig när de simmar. Jag antar att de vill simma bra och slå sina pers, men då måste de ändra inställning till det mesta. Det är så jobbigt att behöva tjata, att säga till femton gånger utan att det blir något alls.
Jag hade väl okej kul ändå. Jag gillar att vara tränare och att känna ansvar men det är jobbigt när man förvandlas till barnvakt. Nu hade vi som tur var (eller kanske tvärt om) tillgång till en gympasal, så de flesta sprang omkring konstant i alla fall. Måste väl flika in att jag faktiskt simmade en gren själv också. Standard 50m bröstsim som faktiskt är riktigt kul. 44,31 blev det denna gång vilket är en dryg sekund över pers. Fullt godkänt ska vi väl tillägga. Så länge jag ligger i krokarna av 2004-tiderna äfår det väl ses som bra. Som en halvhjärtad motionär vore det konstigt om det skulle gå framåt.
Fick i alla fall se melodifestivalen, vilket väl nästan får ses som det viktigaste. Heh. Det mest komiska var kanske att vi knallade in till Härnösand och tittade på tv. Och varför var just det så komiskt? Jo, det är nämligen så att de bedriver döv-verksamhet vilket betyder att det är fler döva än hörande i den truppen. Vad har de för utbyte av ett musikprogram tro? Hur som helst blev det helt rätt tycker jag. Sanna Nielsens låt är helt klart bäst hittills. Den var verkligen hur fin och bra som helst. Vad gäller Rongedal eller hur de nu stavar tror jag nästan att det var tvillingfenomenet som tog dem vidare. Folk blir kära i kopior. Se bara på systrarna Kallur. Jag tror så. Det tycks vara charmigt att uppträda i dubbel upplaga. Dessa båda herrar måste älska att bli ihopblandade eftersom de till och med väljer att odla likadant skägg. Att de har samma frisyr, eller snarare bristande frisyr, är väl inget de kan göra något åt. Att i ett nummer klä sig lika, låta lika och röra sig lika för att få folk att fundera på om de ser dubbelt. Kan det bli gulligare? Det är väl i alla fall så föräldrar till tvillingar resonerar när de klär sina barn precis lika när de är små. I vilket fall som helst var det mycket roligt att det blev lång näsa för Carola och Andreas Johnson. Aldrig för har man väl varit så säker på någons avancemang som nu. Nästan så att jag hoppas att de går bet uppe i Kiruna också. Hahah.
Hur som helst. Simmandet gick väl lite halvknackigt för de små liven. Många var krassliga av diverse förkylningar och annat så det fanns kanske legitima skäl till mediokra resultat. Måste säga att de allra flesta är hur mysiga som helst och lätta att handskas med, men det finns ett litet utmärkande undantag. 25 kilo attityd. 25 kilo ren bitchighet. Ungen är omöjlig att få någon rätsida på och hon är expert på att påverka andra så att de uppträder på samma sätt. Vägrar göra som man säger, vägrar värma upp, gnäller, tjafsar och svär. Egentligen skiter jag väl fullständigt i om de inte värmer upp och därmed riskerar att skada sig när de simmar. Jag antar att de vill simma bra och slå sina pers, men då måste de ändra inställning till det mesta. Det är så jobbigt att behöva tjata, att säga till femton gånger utan att det blir något alls.
Jag hade väl okej kul ändå. Jag gillar att vara tränare och att känna ansvar men det är jobbigt när man förvandlas till barnvakt. Nu hade vi som tur var (eller kanske tvärt om) tillgång till en gympasal, så de flesta sprang omkring konstant i alla fall. Måste väl flika in att jag faktiskt simmade en gren själv också. Standard 50m bröstsim som faktiskt är riktigt kul. 44,31 blev det denna gång vilket är en dryg sekund över pers. Fullt godkänt ska vi väl tillägga. Så länge jag ligger i krokarna av 2004-tiderna äfår det väl ses som bra. Som en halvhjärtad motionär vore det konstigt om det skulle gå framåt.
Fick i alla fall se melodifestivalen, vilket väl nästan får ses som det viktigaste. Heh. Det mest komiska var kanske att vi knallade in till Härnösand och tittade på tv. Och varför var just det så komiskt? Jo, det är nämligen så att de bedriver döv-verksamhet vilket betyder att det är fler döva än hörande i den truppen. Vad har de för utbyte av ett musikprogram tro? Hur som helst blev det helt rätt tycker jag. Sanna Nielsens låt är helt klart bäst hittills. Den var verkligen hur fin och bra som helst. Vad gäller Rongedal eller hur de nu stavar tror jag nästan att det var tvillingfenomenet som tog dem vidare. Folk blir kära i kopior. Se bara på systrarna Kallur. Jag tror så. Det tycks vara charmigt att uppträda i dubbel upplaga. Dessa båda herrar måste älska att bli ihopblandade eftersom de till och med väljer att odla likadant skägg. Att de har samma frisyr, eller snarare bristande frisyr, är väl inget de kan göra något åt. Att i ett nummer klä sig lika, låta lika och röra sig lika för att få folk att fundera på om de ser dubbelt. Kan det bli gulligare? Det är väl i alla fall så föräldrar till tvillingar resonerar när de klär sina barn precis lika när de är små. I vilket fall som helst var det mycket roligt att det blev lång näsa för Carola och Andreas Johnson. Aldrig för har man väl varit så säker på någons avancemang som nu. Nästan så att jag hoppas att de går bet uppe i Kiruna också. Hahah.
Meddela din åsikt
Trackback