Bara Sara

Idag är det lätt synd om mig, även om det var värre vid halv tre igår. Det var då jag var klar med min läppoperation. Nu sitter jag här med 10-15 stygn som stramar och en läpp som är dubbelt så tjock som den brukar och undrar varför jag gjorde det över huvudtaget. Tro inte att jag har gjort någon dum skönhetsoperation (det skulle aldrig falla mig in), jag har tagit bort det ärr som blev efter förra gången. Jag måste knarka flytande ipren (jag kan inte ta piller för jag kan inte dricka ur glas) och det är inte mycket jag har smakat som är äckligare. Det är snuskigt trögflytande och smakar jättesött, fy. Eftersom det gör ganska så ont i och runt såret så räknar jag timmarna tills jag får ta medicin nästa gång, inte så positivt. Jag var hemma från skolan idag eftersom jag inte kan äta nå vidare bra. I går var jag tvungen att äta allt med tesked eftersom jag inte kan öppna munnen så mycket. Jag kan inte le, och det suger. Jag tror att jag ska gå till skolan imorgon, men jag är inte hundra. Vi ska ta hand om de nior som tänker sig att de ska gå NV nästa år. Det betyder att jag i alla fall inte behöver ha någon tyska och det kan ju vara positivt eftersom jag inte pratar så hemskt bra för tillfället. Engelskan tänker jag inte heller vara med på.Vi ska redovisa några små arbeten om Irland som vi gjort, men jag kan som sagt inte prata (eller, jo det kan jag väl, men mycket låter inte som det ska). Imorgon eftermiddag har jag individuellt val för första gången. Jag ska gå en fotokurs och den ligger på onsdageftermiddagar istället för på torsdagar efter lunch. Det betyder att jag kommer gå i skolan till klockan kvart i sju imorgon och sluta kvart i tolv på torsdagar.

Nu har jag gnällt så nu är jag nöjd.