Bara Sara

... HAPPY NEW YEAR!!

Välkommen 2007, hejdå 2006. Satan vad roligt vi hade, lätt att det måste lätt göras om snart. Wiehoo. Jag kom dit vid halv sex och var rätt glad att jag inte behövde gå, eftersom min packning inte var den minsta. Jag knölade ner täcke, kudde och luftmadrass i en stor plastkasse, plus att jag hade lite annat stuf i min lilla röda ryggsäck. Jag skulle inte komma att behöva någon endaste liten del av min packning, så det kändes lite onödigt i efterhand.

Strax efter att jag anlänt och dumpat min packning så stormade resten in, Malin, Hanna, Roghe, Rebecka och Malva. Måns var redan på plats. Först såg vi någon egendomlig film som hette Familj på väg. Den var rolig lite titt som tätt, fast den var även totalt övernaturlig och skum. Den handlade om en familj som åkte på semester i en husbil, eller ja, mer husbuss, men pappan var totalt värdelös på att köra och körde in i allting hela tiden, trots det blev det aldrig någon åverkan på bussen, men men, den var sevärd i alla fall. Efter som alla stormade soffan och den blev full så fick jag sitta i värsta tuffa fåtöljen. Om man lutade sig bakåt så följde stolen med så man kunde ligga i den. I've got the force.

Efter filmen åt vi våra egenhändigt byggda bakade potatisar. Vi utsåg Malin till kock, Muahaha :""D, och det gick ju det också. Det kändes lite halvelakt när vi åt, för medan vi kollade på filmen så anlände det en nionde person, nämligen Larsson. Rackarns, vi hade ju bara åtta potatisar, så han blev utan. Det var ju inte så snällt kanske, men vi hade ju ingen koll på att han skulle dyka upp. Jag tror att han roade sig kungligt vid någon dator medan vi åt.

När vi ätit var det time for Grevinnan och betjänten. Det är ju helt stört, tanten är ju helt korkad och gubben blir aspackad. "Same procedure as every year, James!". Det är ju precis vad det är, en inkörd rutin som måste följas. Man ska helt enkelt titta på Grevinnan och betjänten, och man skrattar ju faktiskt ganska friskt åt det.

Malin hade släpat med sig Buzz och Rebecka hade med sig sitt playstation så från och med detta blev det Playstation-evening för hela slanten. Det var nästan så att vi riskerade att missa tolvslaget, vilken miss. Vi Buzzade först, jag höll på att vinna mot Larsson, Roghe och Malva, jag ledde jättestort och ägde dem lite, men sedan svarade jag fel och förlorade 500 poäng samtidigt som Larsson svarade rätt och vann en massa poäng, så han slog mig med 100 poäng, unge.

Tio i tolv gick vi ut på altan och började brottas med ciderflaskorna. Gustav var expert på området och lyckades till slut skjuta iväg korkarna. Vi tänkte att vi skulle ta hjälp av Fröken Ur för att få det exakta tolvslaget serverat, men så var det nog många som tänkte för vi kom inte fram. Istället litades det på att min klocka gick rätt. Jag fick hålla en liten nedräkning när det var tio sekunder kvar. Måns hade släpat lite små raketer som de absolut skulle smälla av. De hade ingenting att sticka ner dem i så Gustav höll dem i handen, inte så smart alls. De provade att sätta en i en ciderflaska, men flaskan var för stor, alternativt var raketen för liten. På något sätt for dock raketen iväg i alla fall, men flaskan var riktad åt helt galet fel håll så raketen pep iväg rakt mot verandan. Där stod jag. jag trodde att jag var på behörigt avstånd, men inte då. Raketen visslade förbi mina fötter och smällde alldeles bredvid mig så det sjöng i mitt öra i flera timmar efteråt. Ingen skada skedd, men det hade kunnat gå mer illa för Gustav vid ett senare tillfälle. En raket smällde i handen på honom, men som tur var så gick det bra. 

När vi kom in igen efter pangpanget fick alla en gott nytt år-kram av Gustavs mormor^^. Sedan tog vi plats vid TV:n igen. Samtliga lade på stora charmen för att få killarna att vara med på SingStar. Det gick lite trögt, men det gick. Måns nappade direkt och fick sedan med sig Gustav. Från början vågade de dock inte stå i samma rum som oss och sjunga, men de sjöng i alla fall. Det gick lite mumligt och knackigt, men det gick. Sedan vågade de mer och vi fick till och med Gustav och Larsson att sjunga ABC. Det var så bäst, skrattanfall on. Larsson var jättekul, han fick värsta rycket och började dansa och ha sig. Skrattanfallen duggade tätt. Jag tyckte lite lätt synd om Gustavs föräldrar några gånger. Vi höll nämligen i gång med sång ända till klockan åtta på morgonen. Hoppsan. Vid femtiden packade dock Malva och Måns ihop och gick och lade sig. Samma sak gjorde Hanna och Roghe. Larsson intog en dator nere i Gustavs rum. Kvar sjungandes blev Gustav, Malin, Rebecka och jag. Rebecka var totalt outtröttlig och Gustav tvärfrälste SingStar-spelen. Själv kände jag att jag var trött as hell men även att natten var slut och att det inte var någon idé att gå och lägga sig. Klockan åtta gick folk och lade sig och de somnade vid nio. Kvar var outtröttliga Rebecka och jag. Vi satt i soffan och psykstirrade på Malin som sov. Vi kände att vi behövde någon sysselsättning, en kortlek skulle inte ha suttit helt fel. Alltså gjorde vi en egen av små post-it-lappar. Det var ett litet tidsfördriv i alla fall, men klockan tolv orkade jag inte längre. Då svek jag Rebecka och åkte hem. Där deckade jag på soffan i ett par timmar. Trött.

HAPPY NEW YEAR