Bara Sara

Fredag 7/12
Stockholm med skolan. Vi, NV05, BF05 och BF06. Skojskoj. Vi kom dit vid elva och skulle vara på medelhavsmuséet klockan fyra. Innan dess skulle vi hinna med ett besök på valfritt ställe i studiesyfte. Eheh. Lina och jag bestämde oss för att besöka Museum Tre Kronor (typ, under slottet). Jag vet inte riktigt varför och jag vet inte om vi direkt fick ut så mycket av det, men vi var där i alla fall.

I övrigt var det mest skoj, men fruktansvärt drygt väder. Det regnade och blåste utav helvete och det var bara folk med paraplyer överallt. Att gå med paraply var inte det lättaste för det bara blåste omkring och jag kände mig som wannabe Mary Poppins (som jag förövrigt inte ens har sett, men jag inbillar mig att hon flyger paraply).

Efter besöket på Tre Kronor så käkade vi på Kungshallen. Tacosallad, megamums. Sen drev vi mest runt en massa. Jag inhandlade ett par vita lurviga vantar på H&M och ett par nya röda strumpbyxor eftersom mina redan håller på att gå sönder, efter ynka två användningar.

Medelhavsmuséet var väl sisådär. Halvnajs. Jag kan inte säga att jag är superimponerad av sten- och marmorstatyer och tavlor med hieroglyfer, men motvilligt måste erkännas att historia är intressant om man bara anstränger sig för att det ska vara det.

Efter medelhavski åkte vi hem. Det gick bra tills vi kom till Storvik. Där hade det varit en trafikolycka så där var det stopp. Målet var att hinna hem till Idolfinalen, men dessa förhoppningar grusades i den stunden. Det blev lite sentimentalt och halvdeppigt när man såg allt blinkande från blåljus och insåg att vi var fruktansvärt nära. Om vi inte stannat vid Gävle bro och slängt av lite folk hade det kanske varit vi, men så ska man ju inte tänka. Ida och jag härdade ut en halvtimme i bussen, sen ringde jag till mamma och sa att hon fick hämta mig och Ida i Storvik. Så vi gick tillsammans med Jessica och Alexandra till någonstans mer inne i Storvik varifrån vi kunde få skjuts. Det kändes lite sjukt att vara ute och traska efter riks80 måste sägas, och jag hade ingen aning om vart vi skulle hamna.

Efter det lilla äventyret åkte jag och Ida hem till henne och tittade på idolfinalen, och det var helt bäst att Marie vann. Wie. Jag älskade hennes reaktion n'r hon fattade att hon vann. Tuss. Sen tog vi våran sedvanliga promme, som denna gång blev en paraplypromme eftersom det fortfarande regnade. Älska att gå i Torsan på natten (eller ja, när det är mörkt i alla fall).