Lucia och Torsåker..
Lördag 8/12
Dagen började med avslutning med monstergruppen. Prisa gud. Nästa termin ska mamma ha dem. Efter detta hade vi gengenrep inför Lucialallet. Leif hade tagit med sig en gitarr så vi försökte förgäves hitta ett par toner sådär i slutsekunderna.
Sen spenderade pappa och jag en timme på en parkering medans mamma var hos tandläkaren. Det känns som om jag borde utnyttjat den timmen till något bättre men pappa resonerade att han inte skulle hinna skjutsa hem mig eftersom man aldrig har någon aning om hur lång tid ett tandläkarbesök tar. Sant i och för sig, men lite drygt.
Hann bara hem och slänga i mig lite käk innan jag skulle upp till HH igen och genomföra Lucialallet. Det gick bra, sånär som på den tonen vi inte lyckats få till under något träningstillfälle alls. Men alla barn är så ofattbart söta, särskilt de som hade simdyna under lucialinnet för att inte sjunka. Naaw. Själv tillhörde jag sammanslutningen av back singers. Liksom förra året stod vi stationerade i bäbispoolen och gastade och det kändes precis som förra året fruktansvärt löjligt, men iår skippades grangirlangen i alla fall. Det som var mest underligt (förutom det faktum att alla ungar var Lucia) var att vi skulle stå kvar och sjunga medans luciatåget gick ut, istället för att gå ut med dem. Vi blev ju kvar där i poolen med våra ljus och fick lomma ut efteråt, eheh. Belöningen var i vanlig ordning en chokladask. Naaajs.
Efter Luciat åkte jag direkt till Torsåker och Ida. Vi sjöng lite karaoke, som om jag inte redan gastat hela dagen (men iofs var jag ju hyfsat uppsjungen då, ehe). Sen kom Emma och Nadja också, så denna dag blev vi en kvartett som tog nattprommen. Det var en massa skoj som vanligt. Älskade roliga människor. Sen hittade vi en Lök vid logen och då blev vi fem. Lök hade flytt från någon fest och var tydligen hellre ute och traskade med oss. Vi hann till och med bli sju innan vi återvände till basen. Vid macken hittade vi en Patrik och en Westrin som också hade flytt från någonstans eller bara allmänt höll sig undan någon. Tillbaka hos Ida lyssnade vi på Westrin och Patriks vackra sång.
Sen skulle jag hem och sova och tvångstagga till Hofors Cup.
Dagen började med avslutning med monstergruppen. Prisa gud. Nästa termin ska mamma ha dem. Efter detta hade vi gengenrep inför Lucialallet. Leif hade tagit med sig en gitarr så vi försökte förgäves hitta ett par toner sådär i slutsekunderna.
Sen spenderade pappa och jag en timme på en parkering medans mamma var hos tandläkaren. Det känns som om jag borde utnyttjat den timmen till något bättre men pappa resonerade att han inte skulle hinna skjutsa hem mig eftersom man aldrig har någon aning om hur lång tid ett tandläkarbesök tar. Sant i och för sig, men lite drygt.
Hann bara hem och slänga i mig lite käk innan jag skulle upp till HH igen och genomföra Lucialallet. Det gick bra, sånär som på den tonen vi inte lyckats få till under något träningstillfälle alls. Men alla barn är så ofattbart söta, särskilt de som hade simdyna under lucialinnet för att inte sjunka. Naaw. Själv tillhörde jag sammanslutningen av back singers. Liksom förra året stod vi stationerade i bäbispoolen och gastade och det kändes precis som förra året fruktansvärt löjligt, men iår skippades grangirlangen i alla fall. Det som var mest underligt (förutom det faktum att alla ungar var Lucia) var att vi skulle stå kvar och sjunga medans luciatåget gick ut, istället för att gå ut med dem. Vi blev ju kvar där i poolen med våra ljus och fick lomma ut efteråt, eheh. Belöningen var i vanlig ordning en chokladask. Naaajs.
Efter Luciat åkte jag direkt till Torsåker och Ida. Vi sjöng lite karaoke, som om jag inte redan gastat hela dagen (men iofs var jag ju hyfsat uppsjungen då, ehe). Sen kom Emma och Nadja också, så denna dag blev vi en kvartett som tog nattprommen. Det var en massa skoj som vanligt. Älskade roliga människor. Sen hittade vi en Lök vid logen och då blev vi fem. Lök hade flytt från någon fest och var tydligen hellre ute och traskade med oss. Vi hann till och med bli sju innan vi återvände till basen. Vid macken hittade vi en Patrik och en Westrin som också hade flytt från någonstans eller bara allmänt höll sig undan någon. Tillbaka hos Ida lyssnade vi på Westrin och Patriks vackra sång.
Sen skulle jag hem och sova och tvångstagga till Hofors Cup.
Meddela din åsikt
Trackback