Bara Sara

... krossar ryssarna, krossar ryssarna. Så göra vi när vi krossar ryssarna, kryssar rossarna, krossar rossarna. Så göra vi när vi krossar ryssarna, kryssar rossarna, kryssar ryssarna. O. s. v. Tänk er den enda textraden, i en kvart, non stop. Totalt outhärdligt. Det var en inte allt för nykter individ av det manliga könet som placerade sig bredvid oss efter halva sista perioden. Det enda som var lite roligt var att han som synes inte höll ordning på vokalerna, utan han både kryssade rossar, krossade rossar och kryssade ryssar. Att han kryssade ryssar stämde ju ganska bra när det stod 2-2. men det var ju inte så vi ville ha det. Jag och Josse stod och fick smärre sammanbrott, och jag bad lite diskret att hon skulle trycka in sin flagga i käften på honom.

I övrigt var det jätteskoj att gå på hockey, även om det är roligare att gå på Brynäsmatcher. Vi placerade oss längst uppe i hörnet på ståplatsläktaren och var därmed ganska utanför klacken, som förövrigt var ganska tam. Det var jobbigt att stå. Vi satt i pauserna. Sofie och jag köpte en varsin flagga före matchen, vilka gick alldeles utmärkt att sitta på. Josse hade med sig en innan, vilken hon transporterade i Fridas väska. Bara själva flaggan alltså, pinnen fick hon bära på hela dagen eftersom den stack upp ur väskan annars. Det såg lite löjligt ut när hon gick och bar på bara en pinne, men vi byggde ihop flaggan på vägen till arenan, så då blev det bra.

Det var lite deprimerande när Ryssland tog ledningen, men å andra sidan blev det helt sjuk stämning när Sverige kvitterade. Det var som om taket skulle lyfta på arenan. När Sverige sedan tog ledningen blev det jättetrevligt. Just då höll jag på och skrev sms till Hanna, och reprisen på storbildsteven var helt värdelös, så jag missade det målet, men ändå. Jag blev lite deprimerad när Ryssland kvitterade. Jag hade så himla ont i fötterna och ville verkligen inte stå mig igenom en hel förlängning också. Jag frälste människan som gjorde svenska segermålet sedan så att jag fick åka hem och vårda mina fötter.
 
Hemresan var jättemysig. Vi pressade in oss fyra stycken i baksätet, Sofie, Josse, Frida och jag. Emma fick sitta fram, vet inte varför det blev hon, men så blev det. Det var himla trångt, men vi hade sanslöst kul. Vi garvade åt den där fan som kryssade rossar, samt åt en massa annat. Josse satt och pillade mig i örat med sin flagga när hos agerade guide i Valbo och Sofie körde upp sin flagga i näsan på mig. Ja, jag har det svårt.

---

Fan, det är ju onödigt att dom måste ha en massa klubbor och skit
- Sofie har full koll på vad som är av vikt i sporten ishockey.

Jamen hur många SM-guld har Sverige då? För om Sverige inte har några SM-guld så kan man ju säga att Brynäs är bättre eftersom dom har tolv.
- Fjortistjejer som också har full koll, särskilt på vad förkortningen SM står för.