Vem bryr sig?
Jag är så otroligt cool. Jag har köpt en miniräknare i skolan idag, och den är stencool. Man måste tydligen ha värsta megaräknaren på NV. Det räcker inte med en som behärskar "och å ta bort" som pappa säger. Den här är har jättestor display och massor med knappar. Kooolt.
Det är verkligen illa när ett miniräknarinköp är dagens happening. Förutom det har jag nämligen bara suttit och skrivit om miljöpartiet, och hur roligt är det då? Vi ska ha någon sorts demokratidag imorgon, med representanter från alla partier på plats. Det hade ju inte varit helt fel om man hade varit lite insatt då. De enda jag kan någonting om är socialdemokraterna och miljöpartiet, eftersom det är dem jag har skrivit om. Lina har förhoppningsvis något om kristdemokraterna och moderaterna som jag kan läsa imorgon.
Gårdagen var då lite bättre. jag måste vara skadad på något sett, för jag längtar verkligen till träningarna nu. Igår kväll simmade för första gången på länge ett helt pass, och jag kände mig ordentligt motiverad. Det är inte helt vanligt det. 2975 meter blev det, men så är ju jag lite udda också. När jag stod och viftade och agerade uppvärmande entusiast stod Linnéa och Sofia och begrundade mitt kollage. De skrattade och det verkade så äkta vilket gjorde mig himla glad faktiskt.
Förövrigt hade vi idrott på Stålringen igår, och det är jätteroligt. Det är inte så att jag med säkerhet vill börja med friidrott igen, men jag kanske ska traska dit någon gång och visa mig engagerad. Hur som helst så kastade jag lite spjut, vilket av någon underlig anledning gav mig träningsvärk i vänster skulderblad. Varför vänster för? Det känns väl lite bakvänt. Spjutkastning är verkligen det roligaste med det där, och jag känner mig i jämförelse med de andra ganska duktig på det. Skryyyta. Jag kastade över hela straffområdet ett par gånger, kan det vara tjugo meter kanske? Sedan sprang Sara, Emma och jag lite häck, och av det har jag träningsvärk precis överallt. SSSSSSF, eller Stackars Skadade Sara Som Sprungit Som Fan. ^^