Udda helgnöjen
Jag skulle lätt kunna ingå i klubben för oss med underliga helgnöjen. Finns det inte en sådan klubb har jag startat den nu. Jag har varit världens mest rastlösa person idag. När jag kom hem från simhallen i förmiddags satte jag mig vid datorn, och blev kvar där till halv fem. I fem timmar satt jag alltså vid datorn trots att jag egentligen inte alls hade någon lust med det. Snacka om I-landsproblem. Från början gjorde jag ingenting förutom en kort konversation med min nyfunne belgiska MSN-kompis.
Mitt första underliga helgnöje utförde jag vid datorn. Jag satt och lyssnade på musik samtidigt som jag speglade mig i en julgranskula. Hur normalt är det då? Ingen var inne på MSN och jag orkade inte förflytta mig. En julgranskula ligger på databordet av någon anledning och jag kom på att man ser lite knasig ut när man speglar sig i något som är välvt. Varför inte pröva?
Jag borde ha läst om de där förbaskade biobränslena. Men det lät jag bli med. Mor min lejde mig istället att skicka iväg en tävlingsinbjudan åt alla möjliga håll. Det var ju inte roligt, men det tog sin lilla tid i alla fall. Sedan loggade Emma in på MSN, så då skrev jag med henne ett tag samtidigt som jag skrev mitt gnälliga blogginlägg.
Jag behärskade mig och stängde av datorn när klockan blev halv fem. Vad skulle jag göra då då? Jag gick in på mitt rum och satte mig på sängen och stirrade in i väggen i en kvart innan jag fick för mig att jag skulle bädda rent. Det är ju inte heller särskilt nöjsamt, och lakan är alltid mina fiender, men ändå får jag lust att göra det ganska ofta.
Vad skulle jag göra sen då? jag orkade absolut inte läsa om biobränslen, jag orkade inte jobba matte, jag orkade inte ens läsa en bok och värst av allt var att jag inte ens orkade titta på film. Vad gör man i sådana situationer? Jo, man övar på sitt andra mystiska helgnöje. Sofie och Lina har nämligen bestämt att man ska slå ihop klackarna det sista man gör i skolan på fredagar för att fira att det är helg. Men det går ju inte när man inte KAN slå ihop klackarna. Vad gör jag då? Jo, jag tränar på det såklart. Jag har alltså med jämna mellanrum steppat omkring på nedervåningen och försökt slå ihop klackarna sedan igår. Hur normalt är det då? Och vad ofantligt töntigt det måste se ut X""D
Det är ju roligt att man har normala katter också. Jag har en katt som klättrar på stegar. Hur normalt är det då? Hon hade lyckats traska in i garaget medan pappa höll på att måla brädor. Från garaget kommer man, om man är katt, direkt in i vårat uteförråd. Där brukar hon klättra upp på loftet och sedan komma ner på stegen när man ropar på henne. Fast idag hade hon irrat sig ännu längre. Hon traskade omkring på plankorna i taket bland skidor och annat och kom inte tillbaka till stegen. Jag fick klättra upp på frysboxen och plocka ner henne. Hur normalt är det då?
Överträffar du detta? Välkommen in i klubben för oss med udda helgnöjen.