Bara Sara

Vad jag blir störd på alla bussar som inte går när de ska. Inte nog med att de knappt går några bussar alls, de som ska gå de kommer inte. Igår skulle jag åka till skolan på tjugoitolvbussen (wiehoo, hade ju världens sovmorgon), men inte hade den vett att komma i tid inte. Jag stod där och stampade och umgicks med min mp3 och fem i tolv hade den fortfarande inte kommit. Då ringde jag till mor som meddelade att hon skulle kunna komma och hämta mig. I samma veva kom den fula bussen hon behövde inte göra det ändå. Hade bussen gått som den skulle hade jag lätt hunnit äta i skolan, men nu blev det inte så. Min lunch blev ett äpple från cafeterian och sedan fick jag äta när jag kom hem klockan fyra. Inte överdrivet koolt. I dag blev det precis samma sak fast med tioövertiobussen. Det är en sådan där skum beställningstur som man måste ringa efter en timme i förväg. Jag ringde när jag vaknade kvart i nio och meddelade vart jag skulle kliva på och allt det där. Han som jag pratade med sa att jag var inbokad och då tror man väl att det ska komma en taxi/buss också. Men inte då, jag vandrade ner till busshållplatsen i hyfsat god tid, var nog där fem över. Fem i halv hade det inte kommit något så då ringde jag till beställningscentralen igen och frågade vad som hade hänt med bussen. Den egendomligt korkade människan sa att det faktiskt blir så att de hoppar över vissa turer ibland. Jag meddelade att jag faktiskt skulle komma för sent till skolan nu och fick till svar att hon skulle skicka en taxi. tjugo i, när min lektion egentligen började, kom taxin. Jag gnällde lite på chauffören också som därmed körde som värsta biltjuven. Han blåste på i 120 på sjuttiovägen och jag övervägde att meddela att det faktiskt inte är någon motorväg. Även om det är hans körkort som ryker så är det ju MIG han skjutsar. Det lilla positiva var i alla fall att han körde mig ända fram till skolan, så jag behövde inte komma jättemycket för sent. Ännu positivare var att vi inte hade någon lärare på svenskan eftersom hon för sjuhundrafemtioelfte gången den här terminen var hemma med sjukt barn. Jag behövde alltså inte skämmas nämnvärt mycket när jag klampade in en kvart för sent, men jag hade ju i alla fall en orsak. I morgon ska jag åka med samma buss igen, får hoppas att den har vett att komma då.