Bara Sara

Dagen till ära tog jag tillsammans med mor och far tillflykten till Valbo. Jag planerade att införskaffa mig en vit bolero till min skolavslutningsutstyrsel och mor och far skulle inhandla hammock.

Vi började med hammocken som inhandlades på Owe Jansson, eller Lundins säljlager om man hellre vill kalla det så. Denna tillställning gav mig den insikten att hammockar inte är särskilt små, inte ens när de är förpackade i molekyler. Två gigantiska lådor pressades in i vår bil, där även vi tre skulle få plats. GRATTIS.  Vi var tvungna att fälla alla säten i baksätet, vilket betydde att jag fick knöla in mig där ändå, inte det lättaste. Mamma fick köra med ratten i magen och typ ingen plats för benen, haha. 

Jag hittade min bolero till slut, även om det inte heller var det allra lättaste. Efter att ha letat i precis alla affärer fanns det ett exemplar kvar på DM Mode (alltså tantaffären) men den dög. När jag hittade den hade jag redan gett upp och köpt en vit kavaj istället, så nu äger jag en sådan också. 

När vi kom hem fick jag det stora nöjet att hjälpa till att sätta ihop hammocken, det var också en intressant upplevelse. En halv miljon delar. 

Tack och godnatt.