Bara Sara

Till frukost blev det enbart en falu rågrut, inte allt för mycket att åka och träna på. Kanske lika bra att jag mest hade crawlskola med mamma för jag hade nog inte orkat så mycket mer.

Efter simhallen bar det iväg till valbo med m&p för lite hemligheter. Där åt jag lunch på det thailändska snabbmatstället. Det blev currymarinderade kycklingspett med jordnötssås. Så himla himla gott. Mmm

Har konstigt nog inte småätit något idag. Kankse för att jag inte varit hemma. Förmodligen kommer jag hinna småäta något innan det blir mat senare. Potatisgratäng, fläskfilé och bearnaisesås. Låter som en bra middag. Kanske lite godis ikväll också. Mm.

Min mamma heter Christina, är 54 år och  lågstadielärare tillika specialpedagog. Hon ägnar sina dagar åt att räkna matte och läsa med små stackare som har svårt för sånt. Jag gick på hennes skola när jag var liten, i en parallellklass i samma byggnad. Det sämsta var att jag inte ens kunde tänka bus utan att någon sprang och skvallrade, det bästa var att jag kunde få skjuts varje dag. När mamma är ledig tycker hon om att läsa böcker, pyssla i trädgården och spela betapet. Hon är även superengagerad i simklubben. Är alltid tävlingssekreterare eftersom hon är den enda som kan sköta datorn och hon har dessutom varit sekreterare i styrelsen plus att hon har haft minst en träningsgrupp med träningar två tre gånger i veckan. Det bästa med mamma är att vi alltid har så roligt tillsammans. Jag tycker om att umgås med henne nästan som med en kompis. Hon har alltid funnits där för mig, hjälpt till med att skjutsa och hämta överallt när som helst på dygnet. Hon lagar världens bästa mat och är helt enkelt bäst.

Min pappa heter Kalle och är 61 och förtidspensionär. När han jobbade så huserade han på ett lab på stålverket i Hofors. Jag var med honom till jobbet en gång när jag var typ tolv, kommer ihåg att han satt och tittade på en maskin som drog sönder järnbitar för att mäta hållbarheten på dem. Nuförtiden pysslar han mest med att titta på fåglar, jobba med ved, lösa korsord och titta på fotboll. Det bästa med pappa är att han har så skön humor, han är helt klart en av de roligaste personerna jag känner. Det sitter sällan fast utan han kan alltid driva med saker. Pappa ställer alltid upp och skjutsar mig till tåget på måndagmorgnarna vilket underlättar fantastiskt mycket för mig och gör så att jag kan få vara hemma en natt extra på helgerna. Jag har helt klart världens bästa pappa också.




m&p <3

Ååååååh myyyyyyyyyyyys.



Idag är det första december. Vinter enligt almanackan. Den riktiga nedräkningen till det fantastiskt underbart efterlängtade jullovet kan börja på riktigt. 20 dagar. Det faktum att jag har fyra labbar kvar och sedan ska skriva (och helst klara) tre tentor under den tiden känns lite mindre underbart.

Jag försöker göra mitt bästa för att faktiskt känna lite julstämning iår. Det är dock lite svårt när man mest häckar här och inte hinner med annat än sova och plugga. Jag är förvisso i bättre fas med julklappar än jag någonsin varit i mitt liv, kanske rent av är helt klar redan. Nästan. Men det enda jag har bidragit med till julstämning i mitt rum är en adventsstake, och så har jag ställt en äpple/kaneltvål på toaletten. Fantastiskt. Men igår hade jag lite julmysplugg med Amanda och Linnea. Vi åt massvis med pepparkakor och drack julmust och glögg. Jag har julmust kvar, kanske ska fira lite ikväll. Mhm. 

Något som ger julstämning om något är väl den fantastiskt tidiga vintern. Vad hände med november iår? Vad hände med regnet och mörkret och slasket? Istället kom snön på min käre brors födelsedag den 9:e och ligger fortfarande kvar. Vad är det för fel? Imorse visade vår termometer i köket -17 grader och mina klassisar som inte bor nere i gropen hade haft -21. Det är inte normalt. Men jag kan ju i alla fall konstatera att det var himla bra att jag köpte vinterjacka. När jag kom till skolan i morse och tog av mig vantarna för att låsa cykeln ångade det hur mycket som helst ut ur mina jackärmar. Förstår inte hur jag kan vara så varm på morgonen när jag fryser som en idiot när jag cyklar hem på kvällen, och nu var det "bara"-12.

Har precis kommit hem från Amanda där vi pluggat dugga ätit chips och druckit te. Trevligt. Ångesten över att inte ens ha tittat på duggan som ju faktiskt är på måndag har nu stillats en aning, dock bara lite eftersom det inte finns något facit så vi kan vara helt ute och cykla egentligen. På tal om cykla. Brrrrr. Kallt. Snöstorm. Inte riktigt okej. Tur att jag inte hade så långt hem. 

Nu har jag burrat in mig i min nya fina supermjuka W-hood. Gosigt värre. Nu ska jag äta något och sen attackera labrapporten från igår. Blä

 
We Are W-Engineers

Två och ett halvt år med min älskling idag. Det firar vi i helgen va ^^,

För övrigt var det som ett riktigt dåligt skämt att försöka cykla till skolan imorse. Riktigt dåligt. Spårigt jävla snöslask och oskrapade cykelbanor. Fingemang va? Nej. Stack en kvart tidigare än normalt för jag fattade ju att jag skulle behöa cykla aplångsamt men höll ändå inte på att hinna fram i tid. Hamnar man i ett spår så går det ju hyfsat men så fort man kommer ut i modden så slirar det ju bara, och hur lätt är det att hålla sig kvar i ett cykelhjulsbrett spår? Svårt. Bakhjulet stack åt både höger och vänster precis hela tiden. Borde verkligen skaffa både hjälm och vinterdäck. Bara idiotiskt att försöka cykla utan. Någon gång kommer man ju ramla. Bestämde mig dock för att skippa att cykla genom parken längs ån utan cyklade istället den asfalterade vägen förbi sjukhuset och studenternas och där var cykelbanan i alla fall skrapad så där gick det ju hyfsat. På vägen hem dissade jag den moddiga cykelbanan och körde bilvägen på andra sidan ån istället, mycket bättre. Jag hoppas ju på fler dagar med plusgrader så att vi blir av med det här helvetet och får snöfritt fram till 22 december. Punkt.

Det enda som har varit bra med den här dagen är, hör och häpna, första labben i fysikalisk kemi. Fantastiskt vad bra det gick. Nu vet vi diffusionskoefficienten för saltsyra i vatten, inte alla som vet det va? En enkel uppställning och enkla mätningar som dock följdes av tusen beräkningar. Alla beräkningar var dock utförligt förklarade så vi fattade ju vad vi räknade ut. Inte alltid det är så kan ju jag säga. Och det gick bra att konvertera mikrosiemens till siemens och gram till kilo och kubikcentimeter till kubikmeter och allt vad det var och det slutgiltiga svaret blev i rätt storleksordning. Allt blev bra helt enkelt. Och jag var inte ens dädligt mosig i huvudet när jag var klar. Bra labbat där alltså.

Tänkte hinna skriva rent minna duggauppgifter innan jag ska sova, men först duschen.

Ikväll har jag tänt 18 ljus i mitt rum, druckit apelsinsaft och läst lite om vätskekromatografi. På en halvtimme har jag fattat mer än vad indiantältkillen lyckats förklara på fyra timmar. Pinsamt.

Helgen var fin. Har hunnit med ungefär allt utom att sitta ner och göra ingenting med min älskling varför det känns väldigt skumt att det redan är måndag kväll och jag sitter i uppsalarummet igen. Kom hem sent på fredagkväll då jag tog tåget hem direkt efter fikafesten i flogsta med reccarna. Det var bara sova kvar när jag kom hem halv ett. På lördagen gick vi upp tidigt och Kalle stack till Borlänge och körde folkrace och jag stack till Valbo med Ida, Emma och Sofie och blev där hela dagen. På kvällen blev jag och Kalle bjudna på revyn i Torsåker av mamma och pappa (fantastiskt) och när den var slut åkte jag med tjejerna till Hofors och tittade på alla fantastiska kreationer som skulle ut på folkan. Kom hem halv två. På söndagen hann vi i och för sig sova länge och chilla lite på förmiddagen, sen kom Hanna till mig och fikade och efter det öste jag bodycombat med Wilma. Sen hem, duscha, äta, packa, sova och sen uppsala igen. Pust och stön.

Här är vi nu. Efter en föreläsning i analytisk miljökemi (som var bra, äntligen!) och en fyratimmarslab i elektromagnetism.

Godnatt.

Min dag började fantastiskt. När jag cyklade till skolan lossnade den ena pedalen med vev och allt (???). Väldigt svårt att cykla med bara en pedal kan jag meddela. Trodde att jag hade upplevt alla konstiga cykelfel som finns men bevisligen inte. Jag har kännt att det har ryckt konstigt i pedalen ett bra tag men inte fattat vad det har varit men det visade ju sig idag då. Som tur var hände det alldeles i närheten av dels ett cykelställ och dels en busshållplats. Jag ställde ifrån mig cykeln, tog pedalen i ryggsäcken och åkte buss till skolan.

Idag var det utnarm. Uppsala teknolog- och naturvetarkårs arbetsmarknadsmässa. Jag var faktiskt duktig och lyssnade på en himla massa företag och det verkar som att många är intresserade av miljö- och vattentekniker. Låter som att man kan få många bra jobb i framtiden med lite tur. Det blev ju såklart ett frenetiskt samlade av godis och pennor också men det hör väl till. Kom även hem med bland annat två vattenflaskor, en disktrasa, två sadelskydd och ett paket näsdukar. Bra samlat Sara.

På eftermiddagen kom mamma hit. Vi började med att lämna in min cykel hos doktorn. De konstaterade att det mesta är lite halvtrasigt (tror att det hette vevlager kanske) och förmodligen kommer att gå sönder igen och då blir det dyrare än vad hela cykeln var från början. Sorgligt. Min fina bästa räcer. Nu ska den i alla fall få en ny vev igen och så håller det så länge det håller. Jag hoppas för evigt. När cykeln var inlämnad gick vi runt i stan och pratade och lunchade på waynes och gick ännu mer och pratade ännu mer och drack te och pratade ännu mer. Trevligt.

Nu ska jag sova.

Puss hej.


                                 
                            Kul med mässa va? :)

Nu är det november. Månaden som är synonym till pest och pina och är mörkast och dystrast och jävligast av dem alla. Det enda som är lite bra med den är att det är legitimt att börja med vissa saker så fort det blir november. Typiska sådana saker är risgrynsgröt, julmust och pepparkakor. Inte före november va? Jag käkade risgrynsgröt till middag idag. Typiskt bra och gott och lite småjuligt sådär.

I övrigt har den här kvällen endast bestått i att jag har suttit och haft djupa diskussioner med mig själv angående ett duggatal i fysikaliska kemin. Blev så frustrerad när det inte gick att jag pratade med mig själv (ganska högt)och försökte diskutera mig fram till vad som blev fel. Provade en formel, hade alla konstanter och variabler och grejer utom en, körde tvärt fast ändå. Blev arg. Tyckte inte att det borde vara så svårt. Provade en annan formel, som i verkligheten bara var en omskrivning av den första formeln, och då gick det till slut. Förundrades över mitt tålamod eftersom jag höll på i nästan tre timmar. Hittade även felet som jag gjort i den första formeln och förbannade mig själv lite till. Har jag inte rätt nu blir jag riktigt ledsen, men det blev rätt storleksordning på det hela i alla fall så jag är nöjd.

Imorgon är det utnarm. Då ska jag prata med företag och vara en exemplarisk student (läs: samla godis och pennor). Och på eftermiddagen kommer mämz hit. Vi ska flanera runt, fika, äta och umgås. Mys.



Lite juligt känns det väl va. Men jag har tretton labbar kvar till jul. Sorgen.